Vi skyltar med böcker på samiska och om den samiska kulturen. Passa på och lär dig mer!
För fjärde året i rad lyfter vi fram de samiska språken genom en samisk språkvecka. Språkveckan pågår 24-30 oktober. På Biblioteket skyltar vi med böcker på samiska och om den samiska kulturen under hela november. Välkommen!
Syfte
Syftet är att lyfta de samiska språkens status, och öka kunskapen om samiska språk och kultur i hela samhället.
Samiska språkveckan är ett initiativ från Sametinget på norsk sida i samband med lanseringen av Språklöftet.
År 1977 uttalade riksdagen att samerna är ett urfolk som har folkrättsliga krav på en kulturell särbehandling i Sverige. Sedan 2000 är samiska erkänt som minoritetsspråk i Sverige. 1992 utsågs 6 februari till nationaldag för Sápmi. Detta för att hedra minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. (Källa: ne.se)
Flaggan
Den samiska flaggan har använts sedan 1986, då den godkändes av Nordiska Samerådet vid en konferens i Åre. Cirkeln är en symbol för solen (röd) och månen (blå). Flaggans färger (röd , blå, grön och gul) kommer från den traditionella samiska dräkten, kolten. (Källa: ne.se)
Lär dig mer
Läs mer om samernas språk och kultur:
Sametinget.se - sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.
Samer.se - den här webbplatsen är för alla som vill veta mer om Sveriges ursprungsfolk och deras land. Ansvarigt för innehållet är Sametinget i Sverige.
Minoritet.se - minoritet.se sprider kunskap om urfolket samerna som också är en nationell minoritet tillsammans med judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Sametinget ansvarar för minoritet.se
Elle Marja går på samisk internatskola med sin lillasyster och ska snart ta över som renskötare i familjen. Samtidigt drömmer hon om ett annat liv, långt borta från bybornas hårda ord och förakt och skolans kadaverdiciplin och kolttvång. Allt faller samman efter de rasbiologiska undersökningarna som hålls på skolan och Elle Marja bestämmer sig föratt lämna allt och bli svensk. Hon stjäl sin svenska lärarinnas kläder och identitet och rymmer till Uppsala – men att byta liv visar sig vara mycket svårare än hon trodde. [ForlagEtt]
En av de sista dagarna av sommarjobbet på förskolan i Ammarnäs träffar Oskar renskötaren Eija, storasyster till ett av barnen. Det blir början på en omvälvande relation till Eija och till människorna, fjällen, vattendragen och själva luften omkring henne. Ovanjorden är en suggestiv berättelse om samhörighet och tillit, och om hur marken kan upplevas ge vika då två människor lyckas komma varandra riktigt nära, om så bara ett ögonblick i taget.
Ingen ska komma och berätta för Máriddja när hon ska dö och ingen kan dra ur 85-åringen sanningen om cancerdiagnosen hon fått. Särskilt maken Biera måste hållas ovetande. Den enda hon kan anförtro sig åt är Siri, en växeltelefonist i den nya telefonapparatmaskinen som gubben skaffat bakom hennes rygg. Kajs mamma är död utan att ha yppat sin hemlighet. Kan Norrbotten ge Kaj en plats att slå rot och kommer Mimmi våga be honom om det hon längtar efter mer än allt? För sägnen säger att ingenting får kallas vid sitt rätta namn för då kan allt gå förlorat. Det börjar med andra ord bli hög tid att tjuvskjuta en älg. Och tända på en lada. [Elib]
I Samer: Ingen isolerad ö porträtterar fotografen Hans Jonsson samer i deras viktiga miljöer och sammanhang. Här möter vi några av de människor som verkar i fjällvärlden och i renskötseln; den vardag som är en naturlig och självklar del av samernas liv sedan urminnes tid. Boken innehåller även samers egna berättelser och en essä som sätter bilderna i ett historiskt perspektiv.
När Mats farfar dör öppnar familjen för första gången den förslutna och förbjudna svepask som alltid funnits i farfaderns hem. Där ligger renmärkesbevis, brev från lappfogden i Västerbottens län och foton från renskiljningar. Det visar sig att Mats härstammar från en släkt av skogssamer i Malåtrakten. Varför har det varit hemligt? Och varför vet de så lite om sin historia?
Efter den stora succén med "Stöld" är Ann-Helén Laestadius tillbaka med "Straff" - en isande vacker och obönhörlig skildring av ett samiskt trauma som gått i arv i generationer. Det är 1950-tal och renskötarbarnen Jon-Ante, Else-Maj, Nilsa, Marge och Anne-Risten är sju år när de tas från sina familjer och tvingas gå i nomadskola. Tryggheten byts ut mot en skrämmande tillvaro där samiskan är förbjuden, jojken syndig och husmor straffar dem med riset. Föräldrarna vågar inte protestera och de fina herrarna lyssnar ändå inte. Trettio år senare har de fem valt olika vägar för att överleva, eller åtminstone försöka förtränga. Men så en dag är husmor tillbaka. Går där på gatan som om ingenting hänt. Och det blir uppenbart att ingen har glömt. "Straff" är en berättelse baserad på verkliga händelser kring ett av den svenska statens största svek mot samerna. Nomadskolan har krossat generationer och lett till språkförlust, skam och brutna familjeband. [Bokinfo]
Vinnare av Årets Bok 2021!Som nioåring blir renskötardottern Elsa vittne till hur en man dödar en av hennes renar. Hon hotas till tystnad och blir smärtsamt medveten om att hennes ursprung väcker ett glödande hat."Stöld" är en vild och vacker jojk till renskötarlivet, men också en spännande roman om en sällan skildrad verklighet i norr. Där renar tjuvjagas och dödas brutalt och polisen inte utreder brotten. Där spänningarna mellan samer och andra bybor förgiftar generationer.Hotet mot Elsa förändrar henne för alltid och genom åren bär hon med sig ett lent renöra som en ständig påminnelse. Familjen och släkten kämpar för rättvisa men i det tysta växer en desperation.Augustprisbelönade Ann-Helén Laestadius första roman för vuxna bygger på verkliga händelser. "Stöld" är en varm men samtidigt svidande skildring av en bortglömd del av Sverige där människor ställs mot varandra.
Ánte älskar livet som renskötare. Samtidigt försöker han stå emot sina känslor för bästa vännen Erik. När Erik visar bilder på sin flickvän Julia mår Ánte illa. Han hade hoppats att hans känslor för Erik var besvarade. När Hanna vill hångla med honom på en fest, känner Ánte att han kanske måste. För att bevisa något …
Julen närmar sig. Men för Áili är allt nattsvart. Hennes gammelfarmor är död, offrade sig för att rädda Áili, hennes morfar har försökt köra ihjäl sig och ligger på sjukhus. Urseiten står inte att finna och den måste hittas annars kommer aldrig Borri noaidi att kunna stoppas. Nåjdernas råd ber Áili göra anderesor för att prata med gudarna. Gudarna? Áili kan ju inget om samisk mytologi och hon litar inte på rådets medlemmar. Tillsammans med Olivia prövar hon sina krafter och lär sig mer och mer om den samiska kulturen och alla oförrätter samerna utsatts för. ?Men vardagen ska också fungera. Áili ställs inför värdsliga problem som att skotta snö, ta hand om överkörda renar, prata med soc och köra hundspann. [Barnbokskatalogen]
Áili har inte längre kraften och hon försöker hitta tillbaka till ett vanligt liv med skola och vardag. Redan första dagen i skolan ser hon nåt konstigt. Rasmus leker med eld som om han hade kraften. Kan det finnas fler noaidi? Flera dödsfall på skolan verkar märkliga och när Rasmus också dör hinner han viska några ord till Áili som gör henne förskräckt. Kampen är inte över. Den har startat på nytt, Ilga är starkare än nånsin och Áili står återigen mitt i striden. [Text från Barnensbibliotek.se]
Vintern är i antågande, den mörka tiden är här. Människorna håller sig i stillhet medan de inväntar ljusets återkomst. Däruppe i det mörka himlarummet är något stort på gång: Ett nytt liv ska komma till världen! En solstråle leder ner till jorden. Och på våren, när snön har smält och de första växterna står i knopp, då sker det ...
Fristående fortsättning på Sms från Soppero och Hej vacker. Ett år har gått och det har tagit slut mellan Agnes och Henrik. Agnes är rädd att Henrik har träffat någon ny och vill inte åka upp till Soppero och hälsa på. Men när hon åker på ett samiskt konfirmationsläger, visar det sig att Henrik är en av ledarna på lägret.
Agnes bor i Solna utanför Stockholm. Hennes mamma Anna-Sara är same. Anna-Sara tog som yngre avstånd från sitt ursprung och talar inte samiska. Agnes är nyfiken på allt samiskt och försöker lära sig språket i smyg. En dag får hon ett sms på samiska från en supergullig kille som heter Henrik. Han bor i samma by som Agnes kusin och till sommaren kommer de att kunna träffas! Men hur samisk är Agnes egentligen? Kommer hon att verkligen att passa in? [Barnbokskatalogen]
Hjalmar ska campa i fjällen med sin farmor och farfar. Det är en helt ny camping, och samerna säger att det är en farlig plats. Den enda som lyssnar på dem är Hjalmar. Men faran som hotar är större än han någonsin anat… Jätten vaknar är den andra boken i en serie om nordiska väsen.
I berättelsen om Lilli vävs två berättelser om norrsken samman. Lillis farfar kallar med en magisk ramsa på "Guovssahasat," norrskenet. Det fladdrande ljuset bär förfädernas själar och Lilli ser sin farmor komma med en renrajd. När man ser på norrskenet på detta vis passar det sig därför inte att skratta eller busa. Det kan rentav vara farligt att reta norrskenet. Akvarellerna visar också på sägnen om "Rävens eld" som handlar om att det är en stor räv från Ishavet som springer över vinterhimlen och tänder himmelseldar genom att slå med sin yviga svans.
I berättelsen om Lilli vävs två berättelser om norrsken samman. Lillis farfar kallar med en magisk ramsa på "Guovssahasat," norrskenet. Det fladdrande ljuset bär förfädernas själar och Lilli ser sin farmor komma med en renrajd. När man ser på norrskenet på detta vis passar det sig därför inte att skratta eller busa. Det kan rentav vara farligt att reta norrskenet. Akvarellerna visar också på sägnen om "Rävens eld" som handlar om att det är en stor räv från Ishavet som springer över vinterhimlen och tänder himmelseldar genom att slå med sin yviga svans.
I berättelsen om Lilli vävs två berättelser om norrsken samman. Lillis farfar kallar med en magisk ramsa på "Guovssahasat," norrskenet. Det fladdrande ljuset bär förfädernas själar och Lilli ser sin farmor komma med en renrajd. När man ser på norrskenet på detta vis passar det sig därför inte att skratta eller busa. Det kan rentav vara farligt att reta norrskenet. Akvarellerna visar också på sägnen om "Rävens eld" som handlar om att det är en stor räv från Ishavet som springer över vinterhimlen och tänder himmelseldar genom att slå med sin yviga svans.
I berättelsen om Lilli vävs två berättelser om norrsken samman. Lillis farfar kallar med en magisk ramsa på "Guovssahasat," norrskenet. Det fladdrande ljuset bär förfädernas själar och Lilli ser sin farmor komma med en renrajd. När man ser på norrskenet på detta vis passar det sig därför inte att skratta eller busa. Det kan rentav vara farligt att reta norrskenet. Akvarellerna visar också på sägnen om "Rävens eld" som handlar om att det är en stor räv från Ishavet som springer över vinterhimlen och tänder himmelseldar genom att slå med sin yviga svans.
Över tjugo berättelser från Sápmi om att leva med gränser som skär rakt igenom språk och kulturer. Det handlar om att bära på flera kulturella identiteter, att växa upp utan att kunna sitt språk, om förtryck, rasism och exotisering. Och om motstånd, förr och nu.
Cuohti jagi áigi sirdigohte boazosámiid bákkuin. Eiseválddit gohcodit covdosa dislokasuvdnan, muhto sámegillii cieggá sátni bággojohtin. Vuosttazat geat bákkus saddet guoddit ruovttuideaset vulget dainna jáhkuin ahte besset fas ruoktot. Hearrát dat bidje min muitala dál historjjá sirdolaccaid calmmiiguin. Elin Anna Labba lea cohkken muitalusaid, govaid, reivviid ja luohtedajahusaid ja das ilbmá olles koara jienaiguin, sis geat eai sat máhte muitalit. Moras mii ciegaduvvo muhto goitge manná buolvvas bulvii. För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka. Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta.
Vinnare av Augustpriset 2020 för Årets svenska fackbok!För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka.Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha markerna för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer. Det blir också inledningen på ett mörkt kapitel i Sveriges historia.Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta. Boken skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade när de vänder norrut mot tidigare marker, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.[Bokinfo]
Ärkebiskopens fastebok 2021: På nötta och nyröjda stigar i Sápmi är skriven av samernas kyrkoherde Bo Lundmark och är den nionde boken i serien Ärkebiskopens fastebok för enskild eller gemensam reflektion. Ärkebiskopen väljer varje år ut en författare och skriver bokens förord. 
Ester Blenda Nordström (1891-1948) var en svensk journalist och författare. Hon har beskrivits som vår första undersökande reporter och Sveriges – troligen en av världens – första "wallraffare". 1914 planlade Nordström, tillsammans med Elin Wägner, något ingen annan svensk journalist tidigare vågat sig på. Nordström tog, utklädd till piga, tjänst på en bondgård under en månad. Syftet var att undersöka pigornas levnads- och anställningsvillkor, skildra deras verklighet och varför unga kvinnor i allt större utsträckning valde att fly dessa tjänster. Hennes erfarenheter utmynnade i boken En piga bland pigor, som utgavs samma år. Nordström arbetade året därpå ett halvår som nomadlärarinna för samiska barn i Lappland, vilket hon skildrar i Kåtornas folk (1916). Hon lyckades, trots att hon var journalist och en modern storstadskvinna, bli en del av samernas gemenskap och det hårda livet i fjällvärlden, med bl.a. snöstormar och långa vandringar. Boken översattes till engelska och tyska och blev Nordströms internationella genombrott.[Bokinfo]
Vi har en lång matkulturell tradition som ligger till grund för vårt hushållande. Den nya snabba tiden, med den snabba maten, har fjärmat oss från den riktiga mättnaden - och kanske ibland gjort oss sjukare. En del har förändrats med tiden, men mycket har bevarats oförändrat. Vi har även en lång tradition av botande - och många av våra kurer ligger till grund för dagens mediciner.
Vårt vertikala tänkande om livet och tiden är känt bland andra urfolkskulturer. Med utgångspunkt från en samisk benkalender med anor från 300-talet görs en genomgång av faktorer med betydelse för historien, våra varierande årstider, våra 13 månader, och de kyrkor som namngett dagarna. Följ med på en resa i tiden, med spännande historiska strandhugg och filosofiska funderingar...
