Det såg inte bra ut för människorna. Europa tycktes vid 1500-talets slut verkligen ha nåtts av det fruktade tillstånd som skriften talade om det djupast tänkbara förfallet, det sista skälvande skedet i människornas historia och hela jordens existens, där den yttersta dagens hårda dom nu slutligen stod för dörren. Tyvärr var allting människornas fel. Det hejdlösa syndandet hade vredgat Gud. Och nu kom straffet. Än var det krig och pest, än de bittraste strider, än var det jordbävningar, svält och flodvågor. I Sverige fanns två personer som önskade ta itu med eländet. Riksföreståndaren hertig Karl gav ärkebiskopen Abraham Angermannus en fullmakt att visitera riket för att i socken för socken rannsaka, döma och bestraffa de syndfulla. Angermannus skred så till verket med ett av de mest oförskräckta uppfostrings- och utrensningsprojekten i vårt lands historia. I ett rasande tempo genom hela det södra Sverige lät han profosserna svinga sina risviskor över de dömdas ryggar tills blodet rann på marken. Angermannus räfst var kulmen på en lång tids politiska strider i Sverige. Den blev nu startskottet för en uppgörelse som skulle ta en ände med förskräckelse. [Elib]

För första gången beskrivs Karl IX:s liv i ett omfattande och heltäckande verk. Fram tonar bilden av en driven maktmänniska, som inte skydde några medel för att nå sina mål. Karls väg till tronen är en skräckinjagande berättelse kantad av avrättningar, bland annat det beryktade blodbadet i Linköping. Han visade ingen barmhärtighet med sina fiender, men framstår samtidigt som den omtänksamma familjefadern som bekymrade sig om sina barns väl och ve. När Karl föddes var Sverige ett fattigt land i Europas utkant, när han dog stod Sverige på gränsen till att bli en stormakt. Kung Karl IX levde mellan 1550 och 1611 i brytningstiden mellan medeltiden och det som brukar kallas nya tiden. Han var en skoningslös maktmänniska som inte skydde några medel för att nå sina mål. Sannolikheten för att han skulle bli kung föreföll under hans ungdom minimal, men genom en målmedveten kamp mot Erik XIV, Johan III, Sigismund, adeln och prästerskapet, kom Karl att till slut att nå tronen. Hans väg till rikets topp är en fascinerande och skräckinjagande demonstration av en okuvlig vilja. Under fyrtiotre år var Karl hertig över en stor del av Mellansverige, han blev riksföreståndare och slutligen kung. På sina olika positioner hade han stort inflytande över vilka beslut som togs och han omorganiserade många verksamheter efter utländska förebilder. Författaren vill i Den skoningslöse också fånga människan Karl IX. Vilka mål hade han, vad drev honom, hur var han som familjefar, vilka var hans drömmar och hans oro? Riksdagsprotokoll, brev, kalendrar och ögonvittnesskildringar ger oss en spännande bild av denne grymme och framsynte man som levde på gränsen till en ny tid. [Elib]

Under 1500- och 1600-talen blev krigen längre och blodigare än någonsin tidigare. Hyllmeter har skrivits om krigen och de avgörande slagen, men krigets offer har alltid stått i skymundan. Vad hände med de sårade soldaterna när de återvände hem till Sverige från kontinentens slagfält under stormaktstiden? I Sårade soldater skriver Erik Petersson för första gången historien om dem som sårats i krigen. Många var svårt lemlästade och hade ingen möjlighet att själva arbeta för sin försörjning. Boken, som är Peterssons avhandling, lägger en bortglömd pusselbit till den svenska historien. [Elib]

E-boksutgåvan innehåller inga bilder. Som 27-åring hade drottning Kristina lämnat tronen i stormakten Sverige. Kristina angav som skäl att riket behövde en man som kunde föra trupper i fält, men själv hade hon sagt till riksrådet att hon inte ville gifta sig. På julafton 1654 avsade hon sig sin lutherska tro i en privat ceremoni i slottskapellet i Bryssel. Omvändelsen till katolicismen gjorde henne ännu mer uppmärksammad i Europa – hyllad i den katolska världen och förtalad i den lutherska. När Kristina kom till Paris stod 200 000 människor på gatorna för att få en skymt av den svenska drottningen i septemberskymningen. Någon politisk makt hade hon inte kvar. Däremot hade hon sin kunglighet. Vad ger ytterst legitimitet att härska - rollen som regent eller börden, det faktum att hon fötts till drottning? Och vad innebar det att hon hade avsagt sig sin roll, men ändå fortsatte att hänvisa till sin börd för sina politiska motiv och intressen, vilka nu enbart var hennes personliga? [Elib]

En del fenomen är så självklara att vi sällan ens tänker på dem. En av dem är hur fylld av monarker historien är. De har kallat sig kungar och kejsarinnor, hertigar och furstar, drottningar och tsarer, men alla har de gjort anspråk på att ensamma ha makten. Fram till för hundra år sedan var världen fortfarande dominerad av dem. Det här är en världshistoria om kungar och om den oinskränkta, personliga makten, om hur kungarna kom till tronen och hur de gjorde för att stanna kvar där, om vilka symboler som krävdes och vad allt detta i sin tur avslöjar om oss människor och våra behov. För att komma åt det måste vi leta efter ledtrådar i många delar av värl­den. De tar oss tillbaka ända till Narmer i Egypten för fem tusen år sedan, men de är lika aktuella i dagens politik och styrelserum. Men det är också en historia om motståndet mot kung­arna. Det har nämligen alltid funnits en underström av opposition som ibland har bubblat upp till ytan och dominerat en hel kultur, som den romerska republi­kens hat mot kungar eller revolutionernas krav på ökat medbestämmande. Att följa i envåldshärskarnas spår är både intressant och skrämmande. Där finner vi såväl imponerande som avskräckande figurer, och framför allt kommer vi att upp­täcka att frågan om kungarna i världshistorien är långti­från självklar. [Elib]

I "Furste av Norden" låter Erik Petersson oss möta Kristian II - Tyrannen - i ett helt nytt ljus, bortom blodbaden. Varför är Norden inte ett enda land i dag? Kristian står i en union som skakas om, vid randen till den nya tiden, och han är ung. 21 år gammal blir han ivägskickad av sin nyckfulle far för att lugna unionens västra delar, till Oslo och Bergen. Han slits mellan de nordiska ärkebiskoparna, adeln i Skåne, på öarna och på Jylland, teokratin i Trondheim, östra Östersjöns fria bönder och, förstås, de mäktiga jordägarna i Mälardalen. Det är en internationell värld, där hela Europa spelar roll och blandar sig i. Kristian var huvudfigur i den strid om Norden som kom att forma oss ända till i dag, fem hundra år senare. Men de som vann ville inte att vi ska få veta vad som gick förlorat. De hade alla skäl att dölja vad som hände. Utan att förstå de här omvälvande åren kan vi luras att tro att historien är enklare och mer rätlinjig än vad den är. Och inget var givet och utstakat när ridån går upp för Erik Peterssons mest omfattande bok hitintills. Välkommen till Norden år 1500! Erik Petersson (f 1985) är historiker och författare. Hans populärhistoriska böcker handlar om maktspelet i Norden under tidigmodern tid, med bland annat "Den skoningslöse: En biografi över Karl IX" (2008), "Vicekungen" (2009) om Per Brahe och "Maktspelerskan: Drottning Kristinas revolt" (2011). Han medverkar även regelbundet i Corren och Axess Magasin samt är en återkommande gäst i Morgonpasset i P3. [Elib]

1500-talet var oroligt i Sverige och i resten av Europa. Kungarna försökte stärka sin ställning på adelns och kyrkans bekostnad, en kamp som på många håll ledde till inbördeskrig. När Gustav Vasa splittrat unionen och tagit makten över Sverige gjorde han visserligen kungamakten ärftlig inom sin familj, men med nio barn såg det ut som upplagt att bli strid om makten inom familjen. För att försöka hindra det skapade han hertigdömen till de yngre sönerna, men det visade sig öka snarare än minska konflikterna. Karl var yngst av Gustav Vasas barn. Som 18-åring hjälpte han sin äldre helbror till kronan. Som tack för hjälpen fick han tillträde till sitt hertigdöme – Södermanland, Närke och Värmland. Karl stärkte sitt inflytande genom att gifta sig med en protestantisk furstinna, och när hans bror gick ur tiden började på allvar kampen om kronan. Det blev ett inbördeskrig där sinnesförvirring, religiösa motsättningar, svek och rävspel formade en utveckling som på gott och ont fått stor betydelse för den riktning som historien tog i Norden de här åren. Mitt i den kampen stod han som till sist blev kung Karl IX. Det här är historien om lillebrodern som spelade sina kort rätt i ett spel med liv och riken som insats. [Elib]

Sommaren 1943. På uppdrag av Himmler plundrar ett SS-kommando odlingsanläggningar i Ukraina och södra Sovjetunionen. De är på jakt efter fröerna i världens första genbank, en enorm samling av växtmaterial från hela jorden, som skapats av den berömde sovjetiske växtförädlaren Nikolaj Vavilov. Utsädet är tänkt att lägga grunden till det jordbruk som ska livnära nazisternas kommande tusenårsrike. I reportageboken Den stora fröstölden fo¨ljer Jens Nordqvist i spåren av de stulna fröerna och skildrar pa° ett levande sätt växtförädlingens dramatiska, men okända, historia. Berättelsen har tre huvudpersoner: den sovjetiske växtjägaren Nikolaj Vavilov som svalt ihjäl när han försökte mätta mänskligheten, SS-officeren och växtförädlaren Heinz Brücher som plundrade Vavilovs frösamling samt amerikanen Norman Borlaug som tilldelades Nobels fredspris för att ha räddat livet på en miljard ma¨nniskor med sina superfröer. [Elib]

Vi har alla en bild av honom. En blek men välklädd greve i slängkappa som tillbringar dagarna i sin sarkofag och törstar efter blod om natten. Bram Stokers roman Dracula från 1897 har utan tvekan format den gängse bilden av vampyren. I senare versioner av berättelsen har man kopplat samman den blodsugande greven med en verklig historisk person, nämligen 1400-talsfursten Vlad III av Valakiet. Även om sambandet är en efterhandskonstruktion öppnar det upp för en spännande historia som här skildras från flera synvinklar. I Dracula: Myt och verklighet tar Katarina Harrison Lindbergh med lyssnaren på en vindlande resa, med avstamp i Vlad III:s öde och de skrönor som berättades om honom efter hans död. När skrönorna så småningom blandades med europeisk folktro och folktron blev föremål för skönlitterär gestaltning började vår tids myter om den blodsugande vampyren att ta form. Det är en fascinerande, blodig och rafflande skildring om myt och verklighet kring greve Dracula. [Elib]

År 1434 är ett av de största ödesåren i Sveriges historia. Under ledning av Engelbrekt Engelbrektsson reste sig folket i Bergslagen till kamp mot överheten. En fackla tändes i bergsmännens hytta och snart blev facklan en brinnande borg. Medeltidens sista hundra år blev de oroligaste i svensk historia. Engelbrekt lärde de svenska bönderna hur de skulle besegra kungens legoknektar och bränna adelns borgar till aska. I hans fotspår fortsatte allmogen att höja sina armborst mot kungliga skattepålagor och kräva sin rätt. De skulle inte nöja sig förrän de kämpat sig till en plats vid de beslutandes bord. Med stort kunnande och öga för detaljer tar Dick Harrison med lyssnaren på en resa genom en dramatisk och fartfylld period ur svensk medeltid. Bokserien Sveriges dramatiska historia lyfter fram spännande episoder och fascinerande tidsepoker ur den svenska historien. Här presenteras på ett fängslande sätt de människor och händelser som format det land vi idag lever i. [Elib]

Lagom till 500-årsdagen av Stockholms blodbad, 7-9 november 1520, tar David Lindén med oss på en rafflande historiebeskrivning av Kalmarunionens blodstänkta slutskede. Han varvar nytt källmaterial med äldre forskning. Till detta läggs inträngande analyser och tolkningar av dramats huvudpersoner som visar hur enskilda aktörer tänkte, kände och handlade och framför allt varför det blev som det blev. David Lindén är historiker och journalist som specialiserat sig på maktens eviga mekanismer genom seklerna. Han har skrivit flera böcker om viktiga personer ur historien. I fjol kom den första boken i hans historiska lättläst-serie: Karin Månsdotter: drottningens revansch. David Lindén är korresponderade ledamot i Kungliga Skytteanska Samfundet. [Elib]

Våren 1796 chockerades den franska armén i Italien. En blott 26 år gammal korsikansk lågadelsman vid namn Napoleon Bonaparte hade blivit utsedd till deras chef. Bonapartes militära meriter var ytterst magra, han hade inte ens lett en bataljon i fält, än mindre en armé på över 60 000 man. Det visade sig mycket snart att den lille generalens oansenliga yttre dolde en sällsynt talang för att föra krig, samt en väldig arbetskapacitet och en måttlös maktlystnad. De kommande åren krossades Frankrikes fiender en efter en, och i december 1804 krönte sig Napoleon själv till kejsare. Men kejsarens magnifika förmåga att vinna krig parades inte med en motsvarande förmåga att skapa fred. Bländad av myten om sin egen oövervinnerlighet började Napoleon begå misstag och staka ut sin egen väg mot undergången. Historikern Magnus Olofsson har skrivit en spännande och kunnig bok om Napoleons fälttåg. Titeln ingår i Historiska Medias bokserie Krigens historia. [Elib]

Hemliga möten, brev där förseglingen bryts, uppsnappade telegram, avlyssnade telefonsamtal och kontrollerade mejlprogram och databaser den statliga övervakningen har historiska rötter som slingrar sig tillbaka till tidigmoderna civilisationer och statsbildningar. I Övervakningens historia berättar historikern Andreas Marklund om hur furstar, regeringar och andra makthavare genom seklerna har utövat makt genom att övervaka kommunikation och informationsflöden i samhället. Det är en hyperaktuell skildring med världsomspännande dimensioner som sträcker sig fram till nutidens digitala massövervakning. De stora linjerna varvas med individuella levnadsöden. Andreas Marklund är historiker och forskningschef vid ENIGMA Museum för post, tele och kommunikation i Köpenhamn. Hans bok är den första moderna skildringen på svenska om övervakningens långa och dramatiska historia. [Elib]

Knappt hade det nazityska monstret besegrats förrän världen på nytt slets sönder i en kamp mellan nya fiender. I andra världskrigets kölvatten sänkte sig en järnridå som delade Europa i två väsensskilda block, med det kommunistiska Sovjetunionen som den ena sidans dominant och det kapitalistiska USA som den andras. Ingen skulle lämnas oberörd av den lågintensiva strid mellan ideologier som kom att prägla de kommande 45 åren.I denna bok berättar historieprofessor Dick Harrison om en kamp som överskuggade allt. Kalla kriget fördes inte primärt av soldater på fysiska slagfält, även om ett flertal blodiga konflikter kom att utkämpas i dess skugga. Istället stod uppgörelsen på politikens, kapprustningens och faktiskt även kulturens område. [Elib]

Vilket är världens fräckaste bedrägeri? Skojaren Victor Lustig lyckades sälja världens mest berömda byggnad, Eiffeltornet. Den tyska veckotidningen Stern meddelade att man för miljontals mark köpt Adolf Hitlers hemliga dagböcker. Vem var den mystiske greve Cagliostro som tycktes kunna bota sjuka och utföra märkliga under? Fallen är alltid hisnande, roliga och ibland upprörande. [Elib]

I den här e-boken får du en spännande skildring av hur en botaniker stannar till på Björkö på vägen från Uppsala till Västergötland.Beskrivningen av Björkö-stoppet är rätt kort men du får en inblick i hur det såg ut här år 1848. Den övriga delen av texten skildrar flera platser längs vägen, bland annat Omberg och Vättern samt Axevalla och Kinnekulle. E-boken ingår i serien Birkalitteratur som omfattar en stor del av alla texter som någonsin har publicerats om vikingatidens Birka och ön Björkö.  Den här texten publicerades ursprungligen år 1870 i tidskriften "Svenska Familj-Journalen" med rubriken "Botanisten i åskväder". Texten publicerades under signaturen "L.J.S." som användes av författaren och prästen Claes Johan Ljungström (1819-1882).Eftersom den här texten skrevs på 1800-talet så innehåller den mått, ord och personer som inte är så bekanta i dag. Därför har vi kompletterat originaltexten med en kortfattad ordlista. [Elib]

För 150 år sedan såg Malmö helt annorlunda ut än i dag. Vi har letat upp flera texter från 1868 som bland annat ger dig en historik över stadens dramatiska första århundraden. Du får läsa om de viktigaste personligheterna och de många gånger staden var utsatt för belägring av både danska och svenska trupper.  Dessutom får du en särskild beskrivning av Malmös romerska bad och hur det fungerade år 1868. Samt en skildring av det sjudande livet i stadens hamn.  De här texterna publicerades år 1868 i tidskrifterna "Svenska Familj-Journalen" och "Nordiska taflor. Pittoreska utsigter från Sverge, Norge och Danmark" med rubrikerna "Malmö", "Romerska badanstalten i Malmö" och "Malmö hamn". Texten om Malmös historia publicerades under signaturen G. H. M-n. som användes av författaren Gustaf Henrik Mellin (1803–1876).Eftersom de här texterna skrevs på 1800-talet så innehåller de mått, ord och namn på personer som inte är så bekanta i dag. Därför har vi kompletterat med en omfattande ordlista.I den här e-boken publicerar vi originalets text ordagrant och helt utan ändringar, alla namn, uttryck och till och med felstavningar har behållits. [Elib]

Besökaren möts av samma doft – både i de fina salongerna och på de sjaskiga syltorna. Opiumrökens söta arom fyller rum och lungor. Hos de sittande kring borden, eller liggande på schäslongerna, inger den först en uppfriskande känsla, en klarhet, nästan som om synen förbättrats. Snart sveps de in i ett lugn och välbehag som övergår i avslappning, sömnighet och ett drömlikt tillstånd där alla bekymmer tycks fjärran. När Brittiska ostindiska kompaniet använde opiumet som en murbräcka in i den lukrativa kinesiska handeln förvandlades Kina till en nation av missbrukare. Den starkt beroendeframkallande drogen blev så populär och försämrade folkhälsan så till den grad att handeln förbjöds av regeringen. Att beröva britterna en så stor inkomstkälla gjorde man inte ostraffat och svaret gavs med vapenmakt. I Opiumkrigen berättar Bertil Lintner, expert inom asiatisk historia och politik, om opiumets långa historia och hur den kom att forma det Kina som gick in i 1900-talet. Det är en häpnadsväckande djupdykning i ett stycke asiatisk historia som också innehåller bakgrunden till den speciella relationen mellan Kina och Hongkong, vilken än idag är högst aktuell. [Elib]

När Neil Armstrong som första människa klev ner på månens yta 1969 markerade hans steg kulmen på en intensiv kapplöpning mellan USA och Sovjetunionen om att utforska rymden. Bakom de kostsamma satsningarna på allt större och mer avancerade raketer fanns både nationell prestige och säkerhetspolitiska intressen. I Kampen om rymden skildrar historikern och skribenten Björn Lundberg hur kalla krigets supermakter använde rymden som en skådeplats för fredlig tävlan, där vetenskap och ny teknik placerades i förgrunden. Men han kartlägger också den kapplöpning som under sträng sekretess parallellt pågick bakom kulisserna, där rymden införlivades i kalla krigets säkerhetspolitiska spel. Den som kontrollerade rymden, sades det, skulle också kunna kontrollera livet på jorden. Det är en berättelse om historiska framgångar och dramatiska tragedier, kryddad med topphemlig forskning, politiska strider och astronauter som hela tiden arbetade med livet som insats. [Elib]

Tjernobylolyckan den 26 april 1986 berodde inte enbart på konstruktionsfel och enskilda personers agerande. Den var också en konsekvens av ett korrumperat samhällssystem där säkerheten lades åt sidan för andra intressen. I sann sovjetisk anda hölls katastrofen hemlig - panik och kritik fruktades mer än radioaktivitet. Först efter att radioaktiva partiklar upptäckts utanför svenska Forsmark skulle världen få kännedom om det inträffade.I Tjernobylkatastrofen berättar Simon Olsson om den ödesdigra natten då reaktorn i Tjernobyl havererade och de följder som vi, inte minst i Sverige, lever med än idag. Fascinationen för olyckans nästan obegripliga konsekvenser har dessutom lett till att turister söker sig till den övergivna staden Prypjat och den förbjudna zonen, som också skildrats i skönlitteratur, spel och tv-serier. [Elib]

En gång var de privilegierade, med inflytelserika föräldrar som hade makt att ge dem allt de önskade. Det handlar om åtta barn - söner och döttrar till några av Nazitysklands mest framträdande dignitärer: Himmler, Göring, Hess, Frank, Bormann, Höss, Speer och Mengele.Barnen växte upp i skuggan av andra världskriget och älskade sina föräldrar, som barn gör. Med tiden blev de medvetna om fädernas brott mot mänskligheten. Hur hanterade barnen krigets konsekvenser och den skuld som för evigt kom att förknippas med deras efternamn?Det är denna fråga som Tania Crasnianski vill besvara i sin tankeväckande bok. Några av barnen valde att förneka sin bakgrund, andra gjorde det inte. Några fördömde sina fäders gärningar, andra fortsatte att se upp till dem. Under efterkrigstiden tvingades de navigera mellan skuld och stigmatisering, faderskärlek och förträngning. Här skildras livsöden som är tungt präglade av svåra moraliska dilemman. Tillsammans bildar berättelserna både fascinerande och skrämmande familjeporträtt. [Elib]

Under Heinrich Himmlers ledning blev SS, nazisternas elitorganisation, en politisk maktfaktor som aktivt bidrog till den tyska krigsinsatsen under andra världskriget. Mellan 1933 och 1945 växte SS till en stat i staten där Himmler i praktiken kunde föra en egen utrikespolitik. Han föreställde sig ett övernationellt, storgermanskt styre i Nord- och Västeuropa efter kriget - en radikal vision som också innefattade Sverige, ett land som Himmler ansåg utgjorde den germanska rasens främsta kärnland. För att kunna omsätta visionen i verklighet drev Himmler på en infiltration av olika delar av det svenska samhället. SS förgreningar och propaganda nådde bland annat den svenska polisen, personer inom läkarkåren, frivilliga till Waffen-SS samt jordbrukets intresseorganisationer. Lennart Westberg har gått till botten med att försöka kartlägga denna verksamhet, liksom Himmlers långsiktiga planer för Sverige. [Elib]

Finansmannen Ivar Kreuger genomförde sina mest spektakulära affärer under det glada tjugotalet. Det var en period av stigande konjunkturer och börsspekulationer som tog en ände med förskräckelse i den beryktade börskraschen i oktober 1929. Vid det laget hade Kreuger skapat ett världsomspännande affärsimperium byggt på tändstickor, men även företag som LM Ericsson, Boliden, Grängesberg och SCA ingick. Kreugers bolag drogs med i krisen, som förvärrades av att hans motståndare iscensatte spekulationer för att dra ner värdet på aktierna. I början av år 1932 hade situationen blivit synnerligen allvarlig. Officiellt begick Ivar Kreuger självmord i mars detta år. Det ifrågasattes aldrig av den svenska kommission som förklarade honom mer eller mindre bankrutt. Men genom åren har många röster höjts som hävdar att det rörde sig om mord, dirigerat av hans konkurrenter i Sverige och utomlands. I sin bok ger Tomas Blom inte det definitiva svaret på gåtan Kreuger, men läsaren får definitivt något att fundera på. [Elib]

Staten Israel föddes in i krig. Sedan FN röstade fram en tvåstatslösning 1947 har det närmast konstant pågått konflikter mellan Israel och den palestinska befolkningen och arabiska grannländer. Redan dagen efter FN:s delningsförslag, beordrades alla judiska kvinnor och män mellan 17 och 25 år att anmäla sig till militär tjänstgöring. Det visade sig bara vara början på decennier av kamp mellan israeler och palestinier om det som båda grupper menar är deras land. I Israels krig ger militärhistorikern och författaren Marco Smedberg en initierad överblick över hur striderna mellan Israel och dess grannländer sett ut, från statens födelse till nutid. Marco Smedberg har under sitt yrkesliv gjort många resor till Israel, och hans bok erbjuder en mängd nya insikter. [Elib]

En falsk furste lurade människor att utvandra till ett land som inte fanns. En charmig mikrobiolog fick med hjälp av fagra löften svenskar att köpa aktier. En stjärnreporter skrev gripande reportage om påhittade personer. En vinkännare lurade miljardärer att betala fantasipriser för värdelös dryck. En kåkfarare drog på sig falsk uniform och gjorde militärkupp. Två forskare lurade en hel värld att de hade knäckt fysikens svåraste problem … Detta är en bok om historiska bluffar. Några av dem har gått hem, andra inte. Bluffen kräver fräckhet och självförtroende, omdöme och planering. I 33 historiska bluffar tar Daniel Rydén med oss på en medryckande berättelse om lurendrejerier som blivit förödande, varit lovvärda, framkallat skratt eller lett till krigsförklaringar. Boken är en uppdaterad och utökad utgåva av Potemkin och kulisserna (2020). [Elib]

Finska kriget 1808–09 är en av de mest betydelsefulla händelserna i Sveriges och Finlands historia. Den gemensamma månghundraåriga riksgemenskapen länderna emellan löstes upp. Finland blev en del av det ryska kejsardömet och Sverige stod kvar utan sin östra riksdel.  Kriget innehöll många dramatiska sekvenser. Den stora fästningen Sveaborg gavs upp utan strid av kommendanten Cronstedt och kungen Gustav IV Adolf störtades i en statskupp. I mars 1809 anföll ryska trupper både Åland och Västerbotten, men en av krigets mest färgstarka gestalter, general von Döbeln, lyckades stoppa framstötarna mot Stockholm. Vid freden i september 1809 drogs gränsen vid Torne älv och Sverige förlorade en tredjedel av sitt territorium. Men kriget avgjordes inte bara i våldsamma strider. Matbristen, de katastrofala transporterna och slagfältens alla sjukdomar försvagade trupperna.  Martin Hårdstedt är professor i historia vid Umeå universitet och skildrar i Finska kriget 1808-09 det stora händelseförloppet, men ger också en fördjupad bild av den individuelle soldatens vardagliga umbäranden liksom civilbefolkningens lidanden. [Elib]

Under tusen år blomstrade romarriket och lade grunden till vårt moderna samhälle. Rötterna till västerländska grundvärderingar, demokrati och rättsskipning hittar vi här, 2 500 år tillbaka i tiden. Även det filosofiska och naturvetenskapliga tänkandet formades under denna viktiga epok. Romarna blev så framgångsrika organisatörer att de snart lagt under sig hela Medelhavsområdet. Men år 476 e.Kr. var det antika dramat över – då rasade riket samman. Sedan dess har frågan gäckat forskare och filosofer: hur var det möjligt att ett så framgångsrikt samhälle kunde gå under? Var det folkvandringar, pandemier eller klimatkris som till slut nötte ner det väldiga riket? Beskattade staten sina medborgare till döds, eller var det möjligen romarnas dekadens som fick riket på fall? Eller en intolerant religion – kristendomen? Romarna försökte lösa kriserna på sitt sätt men misslyckades och gick under. Den grekisk-romerska kulturen lever dock vidare än idag inom konst, arkitektur, filosofi, vetenskap och politik. På ett underhållande och tankeväckande sätt resonerar Dag Sebastian Ahlander i Romarrikets undergång om vilka lärdomar som går att dra av romarnas misslyckanden för att vår civilisation inte ska gå samma öde till mötes. [Elib]