Konstnären Jed Martin når stora framgångar, först med fotograferade Michelin-kartor, sedan med en serie porträtt av kända och okända människor, bland dem den uppburne författaren Michel Houllebecq. Så inträffar ett brutalt mord. Poliskommissarien Jasselin, som leder undersökningen, får anledning att rannsaka sitt eget liv.

Konkurrens till döds från 1994 är Michel Houellebecqs romandebut. Den gjorde honom i ett slag till ett litterärt fenomen i Frankrike. Romanens tema, ännu högst aktuellt, är den hårda konkurrens människor utsätts för – en tävlan som inte bara gäller ekonomi och karriär utan även i hög grad sex.

Den tyske filosofen Schopenhauer har haft ett stort inflytande på Houellebecqs författarskap. I essän "I Schopenhauers närvaro" kommenterar han ett trettiotal utdrag ur filosofens mest berömda verk. Samtidigt får vi inblick i ­Houellebecqs relation till Schopenhauers filosofi och hur den präglat hans texter alltsedan han av en slump lånade aforismerna på ett bibliotek i början av 80-talet.

Paris, 2027. Ett presidentval står för dörren. Plötsligt dyker det upp en viral film föreställande en skenavrättning av ministern och kandidaten Bruno Juge. Det kommer an på Paul Raison, hans vän och medarbetare, att försöka ta reda på vilka som ligger bakom den fejkade filmen. Därefter följer en rad oförklarliga men högst verkliga terrorattacker, innan Paul ställs inför ett nytt och annorlunda hot, denna gång riktat mot honom själv. Förinta är en existentiellt laddad roman som visar på en ny sida av Michel Houellebecq. Här ställer han en rad uppfordrande frågor som rör både det politiska och det privata: Hur kan människan leva med hotet om utplåning? Är det möjligt att hitta sann kärlek och nåd i en utsatt värld som vår? [Bokinfo]

Michel Houellbecqs "Hålla sig vid liv" hör till hans allra första böcker. Undertiteln "Metod" antyder att det här rör sig om poetik. Poeten måste som utgångspunkt försona sig med ­lidandet som villkor för sitt värv. Därifrån ­leder skrivandet fram mot en sanning som samhället inte vill veta av men mot vilken poesin olyckligtvis är den privilegierade vägen.

Romansviten ''På spaning efter den tid som flytt'' är den franske författaren Marcel Prousts (1871-1922) centrala verk och en av de allra viktigaste litterära skapelserna i den franska 1900-talslitteraturen. De nära 4000 sidorna är uppdelade på 8 volymer och grundtemat är en tillbakablick på det adliga och högborgerliga livet i Paris åren 1880-1920. Den psykologiskt självutlämnande prosan har gjort Marcel Proust till en av den moderna romankonstens stora förnyare.

Romansviten ''På spaning efter den tid som flytt'' är den franske författaren Marcel Prousts (1871-1922) centrala verk och en av de allra viktigaste litterära skapelserna i den franska 1900-talslitteraturen. De nära 4000 sidorna är uppdelade på 8 volymer och grundtemat är en tillbakablick på det adliga och högborgerliga livet i Paris åren 1880-1920. Den psykologiskt självutlämnande prosan har gjort Marcel Proust till en av den moderna romankonstens stora förnyare.

Romansviten ''På spaning efter den tid som flytt'' är den franske författaren Marcel Prousts (1871-1922) centrala verk och en av de allra viktigaste litterära skapelserna i den franska 1900-talslitteraturen. De nära 4000 sidorna är uppdelade på 8 volymer och grundtemat är en tillbakablick på det adliga och högborgerliga livet i Paris åren 1880-1920. Den psykologiskt självutlämnande prosan har gjort Marcel Proust till en av den moderna romankonstens stora förnyare.

Romansviten ''På spaning efter den tid som flytt'' är den franske författaren Marcel Prousts (1871-1922) centrala verk och en av de allra viktigaste litterära skapelserna i den franska 1900-talslitteraturen. De nära 4000 sidorna är uppdelade på 8 volymer och grundtemat är en tillbakablick på det adliga och högborgerliga livet i Paris åren 1880-1920. Den psykologiskt självutlämnande prosan har gjort Marcel Proust till en av den moderna romankonstens stora förnyare.

Parisaren Jean-Baptiste Clamence, en tidigare respekterad advokat och försvarare av fattiga och utstötta, har efter sitt spektakulära fall sökt tillflykt i Amsterdam. På en sliten hamnkrog agerar Clamence sin egen domare och pläderar föraktfullt om sin meningslösa existens. "Fallet" utkom första gången 1956 och räknas vid sidan om "Främlingen" och "Pesten" som en av Camus viktigaste romaner.