Wendela Hebbe var Sveriges första kvinnliga journalist. Här möter vi en banbryterska som föddes 1808. En orädd, osentimental, energisk småländska, som trotsade tidens konventioner och blev journalist, författare och översättare. Men det är också en berättelse om samtiden och kvinnors situation i hemmet och på arbetsmarknaden.

Biografi över journalisten och författaren Ester Blenda Nordström (1891-1948). Som Sveriges första undersökande reporter slet hon som piga på en bondgård, levde ett halvår med samer i Lappland, reste som tredjeklasspassagerare med fattiga emigranter till Amerika och deltog i en flera år lång expedition till ett farligt vulkanområde i Sibirien. Men de spektakulära äventyren och kampen för ett liv på egna villkor visade sig ha ett högt pris

Biografi över journalisten och författaren Ester Blenda Nordström (1891-1948). Som Sveriges första undersökande reporter slet hon som piga på en bondgård, levde ett halvår med samer i Lappland, reste som tredjeklasspassagerare med fattiga emigranter till Amerika och deltog i en flera år lång expedition till ett farligt vulkanområde i Sibirien. Men de spektakulära äventyren och kampen för ett liv på egna villkor visade sig ha ett högt pris

Elisabeth Åsbrink har följt Victoria Benedictsson/Ernst Ahlgren tätt i spåren. Från gården på Söderslätt över det klaustrofobiska äkta hemmet i postmästarbostaden i Hörby till rummet på hotell Leopold i Köpenhamn där hennes liv tog slut, när hon bara var trettioåtta år. Det här är en biografi om en kvinna som försökte spränga könsgränserna i en tid besatt av litteratur, sex och död.

Under fyra år på 1920-talet reste Elin Wägner i Europa. Hon drogs in i en av dåtidens mest infekterade konflikter, den mellan Frankrike och Tyskland i Rhenlandet och Ruhrområdet. Europas framtid stod på spel. I Mannheim träffade hon en tysk nationalist, som blev hennes kanske enda lyckliga kärlekshistoria. Hon var pacifist. Han blev under tiden indragen i våldsamma attentat. En del kallade honom bandit och terrorist. Under sina resor tog Elin Wägner språnget från att vara en av Sveriges mest kända författare och journalister, till att också bli en betydelsefull intellektuell. Hon undersökte internationalismens, fredspolitikens och feminismens innebörder — och hon tog ställning för ett Europas förenta stater. Hon befann sig mitt i det bortglömda 1920-talets politiska strömvirvlar. I februari 1921 var Elin Wägner en medelålders kvinna som tog tåget till äventyren, politiken och kärleken. Hon fann alltsammans. Men sedan gick det mesta förlorat.

I Världen väntar mig utforskar litteraturvetaren Paul Tenngart Birgitta Stenbergs författarskap, en författare som alltsedan femtiotalet har visat oss svenskar vägen mot nya livsformer. Med sin öppenhet och ärlighet stack hon ut i folkhemssverige och blev en folkkär författare och debattör.

En bok med utvalda tidningsartiklar av Ester Blenda Nordström som fått titeln Motorcykel genom Sverige. Med efterord av Ulrika Knutson. Ester Blenda Nordström var Sveriges första wallraff-journalist. År 1914 utgav hon sig för att vara bondpiga och sökte jobb på en gård i Sörmland. Resultatet blev hennes fängslande reportagebok En piga bland pigor som avslöjade hur pigorna på landet hade det. Ester Blenda gjorde sig känd för mycket mer än detta. I boken har vi samlat hennes bästa tidningsartiklar genom åren, artiklar som visar vilken säregen journalistisk begåvning hon hade. Kort efter krigsutbrottet 1914 och framgången med pigartiklarna fick hon en ny lysande journalistisk idé. Hon tog sin Enfield-motorcykel (som hon tilldelat smeknamnet Strömbom), satte sin 62-årige far på bönpallen och drog iväg genom Sverige för en artikelserie. Vi möter ett land rätt olikt Sverige av idag. Biltrafiken är gles, bensinen kostar 50 öre litern (i Linköping bara 30). Ideligen hindras de av grindar, till och med på öppen landsväg. Pappan får snällt hoppa av motorcykeln och springa fram och öppna och det blir många sådana standon. Under färden genom Småland kan en sexmilasträcka rymma mer än 150 grindar. På en kreatursmarknad träffar de svenskamerikaner på visit i det gamla hemlandet. I Varberg umgås de med fiskargubbarna. Och mycket annat. I bakgrunden mullrar första världskriget. Nyheterna från krigshändelserna når Sverige med bara en dags fördröjning. Här finns också den omtalade artikeln när Ester Blenda – enbart för att pejla in allmänhetens reaktioner – åker spårvagn med en farlig hattnål som sticker ut en kvarts meter från huvudbonaden. Här finns hennes intervjuer av ett antal Stockholmsungkarlar som besvarar frågan "Hur skulle ni uppfostra er son – om ni hade någon?" Hon berättar hur man bär sig åt för att ta körkort för bil. Hon hjälper svältande i Finland, nödåret 1918. Hon reser

till Sydamerika och rider på mulåsna längs vindlande Inkastigar och besöker folk i bergsbyar. Hon reser omkring i Frankrike och Spanien och Japan och Kina. Hon berättar om sin vän Elin Wägner. Här finns även hennes allra sista artiklar när karriären var över och hon hade dragit sig tillbaka till en egen gård i Sörmland, med två hundar, två katter och en gris. En volym med Ester Blenda Nordströms bästa tidningsartiklar: Motorcykel genom Sverige. Med efterord av Ulrika Knutson. ISBN 978-91-7742-537-3. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar. 208 sidor.

Märta -Quelqu-une- Lindqvist arbetade på Svenska Dagbladet 1916 till 1939. Under en period var hon tidningens enda kvinnliga anställda reporter och sågs av sin samtid som en av Sveriges främsta journalister inom sitt område. Genom en brevsamling och ett omfattande, nyligen funnet dagboksmaterial träder hon nu åter fram i ljuset som yrkeskvinna, levnadskonstnär och människa.[Bokinfo]

1970 vinner en okänd 52-årig städerska Rabén & Sjögrens stora romantävling med Rapport från en skurhink, en dagbok från en hård låglönevardag. Jag har torkat nog många golv är en berättelse om en enastående kvinna, ett dokument över det politiskt präglade 1970-talets kulturliv, och en angelägen påminnelse om hur samhället fortfarande ser på kvinnor med låglöneyrken. För alla framsteg, all utveckling till trots - hur kommer det sig att så många lågavlönade kvinnor fått det sämre och inte bättre? Vad skulle Maja Ekelöf ha svarat på det?