Den nya definitionen på kön har hyllats som progressiv. Nu kan alla vara sig själva och leva ut sitt inre kön. Men är den så progressiv? Och är den så ny? Kajsa Ekis Ekman söker könets ideologi i historien och ser en återgång till reaktionära könsroller, med allvarliga konsekvenser. Angelägen läsning för alla som vill orientera sig i en av vår tids mest infekterade frågor

"Jag vill skriva en sammanhållen berättelse som inte bara handlar om ´vad sa dina barn?´ eller hur det gick att berätta på jobbet. Det blir förstås en självbiografi, men jag vill lyfta in andra perspektiv och vidga innehållet. Hur är det möjligt att efter ett liv som man i över 50 år börja leva som kvinna utan att bli ifrågasatt eller rentav utskrattad? Vad detta sedan innebar i en prästerlig, kyrklig kontext där sådana personer inte ens fanns med i föreställningsvärlden har också sin plats i berättelsen."Ann-Christine Ruuth föddes på 1950-talet, fick namnet Åke och växte upp i en kyrklig småländsk familj. Tidigt kände Åke sig annorlunda, avvikande, men det fanns ingenting i hans värld, vare sig inom honom själv eller i omgivningen, där det kunde speglas eller ta plats. Han fick bära på en längtan som trängde sig på för att hitta vägar ut.Vem var han, kyrkoherden och trebarnspappan, och vad behövde han för att bli hel? Länge hade han inte ens ord för det.Till slut fick det bära eller brista. 2010 blev hon sig själv, 58 år gammal. Sedan dess har hennes liv varit stoff för bästsäljaren Min pappa Ann-Christine av dottern Ester Roxberg och filmen Min pappa Marianne med Rolf Lassgård i huvudrollen. Själv har hon i många år föreläst landet runt om transperspektiv och könsidentitet. Först nu berättar hon sin egen historia.

Kroppen ska vara ditt tempel. Men för Loui var den bara ett fängelse. Ibland kändes det som att han skulle dö i fångenskap. Men det ska han inte. Han vill ju fortsätta leva. SOM JAG ÄR är Loui Sands berättelse om livet, handbollen och att vara född i fel kropp.[Bokinfo]

I denna bok blandas intervjuer med transpersoner med fakta om vad trans är, om rättigheter och om hälsa. Det finns mycket okunskap i samhället om vad det innebär att vara trans. Och diskriminering. Allt är så könat. Tjej- och killavdelning, tjej- och killtoaletter. Det är som ett slag i magen varje gång jag måste välja, säger Juno, 15 år, i boken. I mitt namn är för dig som funderar kring din könsidentitet, för cis-personer som behöver veta mer och för skolpersonalen som ska ta sitt ansvar för en tryggare skolmiljö. [Barnbokskatalogen]

Två dagar före sin 80-årsdag avled konstnären Ulrica Hydman Vallien oväntat i en hjärtinfarkt. Hon var aktiv in i det sista och mitt uppe i ett stort utställningsprojekt med helt nytt måleri.Ulrica hade en enorm bredd i sitt konstnärskap – akvareller, oljemålningar, textilier, keramik, och förstås glaset som gjorde henne världsberömd – och hon kom att bli en av Sveriges mest framgångsrika konstnärer. Hon arbetade med såväl massproduktion som unika konstverk, ständigt med en upprorsanda mot gubbvälde, konvention och "god smak". Bland unga kvinnliga konstnärer och formgivare blev hon tidigt en förebild.När hennes man sedan närmare 60 år, Bertil Vallien, gick igenom kvarlåtenskapen hittade han mängder av osorterade manussidor. Under flera decennier hade Ulrica i hemlighet skrivit på en bok om sitt liv. Bertil skickade texterna vidare till Staffan Bengtsson, vän till familjen sedan många år, för att han skulle sammanställa och "bokföra" memoarerna.Resultatet är Jag lever! En berättelse om konstnärskap och äktenskap, arbete och kärlek, stora framgångar och privata tragedier. Det handlar om att leva och verka fullt ut, med livet som insats. Ulrica Hydman Vallien ville inte dölja någonting för världen.Boken innehåller också fotografier ur Ulricas privata album.[Bokinfo]

Transfrågor syns alltmer i samhällsdebatten. Samtidigt är många osäkra på vad olika begrepp betyder, vad som är ett gott bemötande och hur livsvillkoren ser ut för transpersoner. Trans är en antologi som förmedlar forskning och kunskap på ett tillgängligt sätt, där ämnet också tillåts vara komplext. Korta intervjuer ger ytterligare inblick i olika erfarenheter.[Bokinfo]

År 2010 kommer 58-årige prästen och trebarnspappan Åke Roxberg ut som Ann-Christine och lever idag som kvinna. Detta är dottern Esters berättelse om vad som händer när man plötsligt får en pappa som heter Ann-Christine. Ingen var förberedd på att den hobbysnickrande prästen och trebarnspappan Åke Roxberg skulle förändra sitt liv, allra minst familjen. Ester Roxberg skriver om att förlora en förälder, som ändå finns kvar i en annan skepnad. Hon försöker förstå och acceptera, döljer sin vrede, lägger pussel med sina hågkomster. Hon minns sin barndom som prästens yngsta och vilda dotter och sin uppväxt i Zimbabwe och Småland under en tid då hemligheten ännu var gömd. Minnen som nu måste omprövas på väg mot det nya, som ingen vet hur det ska bli. "Hej, jag skulle vilja boka kyrka till vår sons dop. - Ja, det ska vi ordna. - Men min pappa är präst och vi vill att han döper. - Ja, helt okej, vad heter han? - Ann-Christine Roxberg. - Jaså, jag tyckte du sa din pappa. - Ja. - … Jaha."