Valrörelser är demokratins högtidsstund. Då mobiliserar partierna allt de har för att nå så många väljare som möjligt. Men hur går det egentligen till? Hur väljer partierna sina budskap och hur lägger de upp sina kampanjer? I Politik är att vinna presenterar tre forskare en ny analys av hur valkampanjer egentligen går till i Sverige. Boken bygger på intervjuer med nyckelpersoner bakom partiernas valkampanjer sedan 2010. NIKLAS BOLIN är docent i statsvetenskap vid Mittuniversitetet. MARIE GRUSELL är docent i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet och i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet. LARS NORD är professor i politisk kommunikation och journalistik vid Mittuniversitetet. [Elib]

Det är 1920-tal, det är i Stockholm, i centrum står Ansel von Morian, apotekare och familjeöverhuvud och med en ännu ej stillad längtan i sitt bröst. Bredvid honom hans hustru Charlotta, god och kärleksfull men kanske inte helt uppfylld av familjelycka. Där finns Ansels bror Fedor, vars karriär vid teatern inte tycks vilja ta fart. Familjen är en liten punkt i en myllrande myrstack, typiska stockholmare i sin strävan att inte falla ur mönstret men också, i hemlighet, drömmare och utbrytare. Änglarnas stad (1998) är första delen i en kvartett om familjen von Morian och följs av En högtidlig yra, Eldprovet och Ett bländande ljus. Heidi von Born (1936-2018) debuterade 1956 med diktsamlingen Det förtrollade huset, men är mest känd som romanförfattare och Stockholmsskildrare.

För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka. Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha markerna för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer. Det blir också inledningen på ett mörkt kapitel i Sveriges historia. Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta. Boken skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade när de vänder norrut mot tidigare marker, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.

Adventstid 1922. Vid ett inbrott hos en obskyr antikvariatshandlare i Stockholm stjäls Tycho Brahes sista dagbok. Den märkliga grupp privatdetektiver, bedragare och före detta agenter som utgör den så kallade Avdelning Vanadis får i uppdrag att återfinna stöldgodset, men spåren förbryllar och leder rakt in i ett virrvarr av misshandlade jultomtar, jazzklubbar, mordiska leksakstillverkare och undergångssekter. I ett Stockholm där neonskyltar blinkar över kyrkor och kungastatyer sveps gruppen med i förvecklingar som leder långt tillbaka i historien och samtidigt skär rakt in i det framväxande moderna Sveriges hjärta.Omslagsformgivare: Simo Brotherus [Elib]

Det är försommar 1921 när Alice måste kliva in som direktör i sin makes ställe. Efter hans slaganfall upptäcker hon att allt är ett luftslott. Ingen går att lita på – allra minst hon själv. Rollen hon fostrats till spricker sönder och lusten till Halvard, den man hon gav upp, vill bara inte dö. Så kommer Thomasine, som efter ett möte med mästermålaren Anders Zorn bestämt sig för att bli konstnär. Kan hennes tvivelaktiga förflutna vara Alice till hjälp? Samtidigt säljer pigan Brita uppgifter om sin arbetsgivare till tidningsmannen Gustaf. Deras relation påverkar till slut riksdagsvalet. Det är året då kvinnor för första gången får rösta men männen fortfarande har makten över allt. Herravälde handlar om tre kvinnors kamp för frihet. [Elib]

Den 8 maj 1923 invigs Jubileumsutställningen i Göteborg. På plats finns den unga journalisten Ellen, men också polisen Nils. När ryktet sprids att Einstein ska hålla sin Nobelföreläsning på utställningen sätts plötsligt hotfulla antisemitiska krafter i rörelse.Med Den stora utställningen har Marie Hermanson skrivit en medryckande roman om några människor vars öden knyts samman på ett sätt de aldrig hade kunnat förutse. [Elib]

Aris Fioretos nya roman skildrar vad som sker när en muskel inte låter sig hejdas.Berlin, 1924. Nelly Becker, flygarässet från Johannisthal, den första kvinnliga piloten i Tyskland, får en oroväckande diagnos. Om hon fortsätter att flyga kommer hon en snar dag att falla från skyn.Nelly överger hangarerna och lukten av bensin. Hon separerar från sin man, flyttar till ett pensionat och tar jobb på BMW där hon demonstrerar motorcyklar. Hon lever som en skugga. Men på automobilmässan samma höst möter hon Irma - ung, lugn, elektrisk. En oväntad handrörelse ger hennes liv en annan riktning.Livet på jorden kan börja. [Elib]

Det fanns en tid i USA då storstäder som New York och Chicago styrdes av den organiserade brottsligheten. Välklädda gangstrar med synliga vapen spatserade på gatorna och ingav lika delar fruktan, respekt och uppseende. De smugglade öl och sprit, basade över traffickingbordeller, arrangerade högriskinsatser i spelhålor, ägnade sig åt utpressning och kidnappning. Allt för att bekosta den bländande lyx, med tjusiga bilar, lyxbåtar, cigarrer och drinkar, som förgyllde deras i regel korta liv. Många gangsterliv släcktes i uppgörelser med rivaliserande gäng, inte sällan genom eldstrider på öppen gata. I Gangsterväldet berättar Dick Harrison historien om hur maffian, med män som Al Capone i spetsen, tog makten över USA:s undre värld. Denna tid av mord och svartabörshandel är ständigt aktuell och har inte minst fångat vår fascination på vita duken, där 1920-talets Chicago och New York utgör aldrig sinande inspirationskällor. [Elib]

När Pamela Mitford firar sin 18-årsdag på Asthall Manor har det glada 20-talet nått sin höjdpunkt, och Asthall är invaderat av ett kotteri av njutningslystna,vackra unga personer ur gräddan av den engelska societeten. Deras traditionsenliga skattjakter är vida omtalade men leken slutar i tragedi när den grymma, karismatiska Adrian Curtis blir knuffad från den närliggande kyrkans tak och avlider. Polisen slår fast att mördaren måste vara tjänsteflickan Dulcie. Men Mitfordsystrarnas barnsköterska och förkläde Louisa Cannon är övertygad om att Dulcie är oskyldig och fast besluten att rentvå henne. I Vackra unga döda, den andra delen i Jessica Fellowes rosade serie om systrarna Mitford, får vi återigen stifta bekantskap med Louisa Cannon som dras in i ett mordmysterium i hjärtat av den engelska överklassens glittrande 1920-tal. [Elib]

Det är 1920-tal i den amerikanska mellanvästern. En fyraårig flicka försvinner från farstubron till det slitna hus där de som kanske är flickans föräldrar, kanske bara hennes avlägsna släk-t-ingar, bor. Hos dem har hon inte ens haft ett namn. Den lilla flickan plockas upp av Doll, en hemlös kvinna, och får namnet Lila. Tillsammans driver de runt på vägarna och söker arbete för dagen. Många år senare kommer Lila till det lilla samhället Gilead. Vid ett häftigt regn tar hon skydd i kyrkan och möter där den gamle prästen och änkemannen John Ames. En osannolik, och för dem båda omtumlande kärlekshistoria tar sin början. [Elib]

Debatten om brott och straff har spårat ur. Politikerna talar om behovet av hårdare tag trots att brottsligheten i dag ligger på ungefär samma nivå som i början av 1990-talet. Vissa brott - som bostadsinbrott och bilstölder - har minskat påtagligt och det dödliga våldet har inte ökat sedan mitten av 1980-talet. Detta är välkända fakta. Ändå tycks de flesta svenskar reagera på dessa uppgifter med förvåning och inte sällan misstro. Varför är det så? Mattias Hagberg undersöker i Släpp fångarna loss den nattsvarta bild som förmedlas av medier, säkerhetsindustri och politiker. Mattias Hagberg är frilansjournalist och skriver bland annat i Göteborgs-Posten och Göteborgs Fria Tidning. [Elib]

I Dansen kring Guldkalven berättar Björn Elmbrant den fullständiga historien om börsbubblan 1999–2001. Om måttlös spekulation, politiskt hyckleri, pensionsreformen, Teliautförsäljningen och amerikaniseringen av den svenska ekonomin. Om falska aktierådgivare på banken och vilseledande börsjournalistik. I det medryckande reportagets form fångar Björn Elmbrant den euforiska känslan under åren som förändrade Sverige. Och klarlägger vilka som blev vinnare respektive förlorare. Björn Elmbrant är journalist på Sveriges Radio och har skrivit ett tiotal böcker, bland dem Hyperkapitalismen och Så föll den svenska modellen. [Elib]

Renjägarkvinnan på den skånska tundran blickar upp mot en gnistrande stjärnhimmel, tonårsflickan äter en portion hallon i darrande vetskap om att hon strax ska dränkas och den tyska trälpojken friköps och återförenas med sin gråtande mor.Med sprudlande berättarglädje låter Jonathan Lindström den senaste arkeologiska och historiska forskningen förenas i en myllrande, engagerande och helt ny bild av Sverige under 14 000 år. I denna sammanhängande skildring av migrationer, kolonisationsprojekt, träluppror och tidigare okända bronsåldersriken, handelsvälden och stora slag får vi för första gången en verklig förståelse för historiens drivkrafter, och hur de verkar från forntid till idag. Enskilda människoöden varvas med rikens uppgångar och fall. Vi möter sveaköpmännen som på kamel tar sig till världsstaden Bagdad och den gutniske romveteranen Harkilar när han i sällskap av tjugo frustande krigare styr sitt roddarskepp över havet. [Elib]

I den mediedebatt som följde huliganmordet på Tony Deogan var analysen tydlig. Huliganerna bestod av våldsfixerade dårar som inte brydde sig om fotboll. De drevs av hat och de hade värderingar som kraftigt avvek från övriga samhällets. Men när Stephan Mendel-Enk intervjuade några av de mest ökända fann han dem vara en så brokig samling att medias alla försök till generella omdömen föll platt. Det fanns bara en sak som alla i Firman verkligen hade gemensamt, men den diskuterades aldrig: De var alla män. Behärska dig, var lojal mot gruppen, offra dig för något större och viktigare än du själv. Den interna hierarkin. Den stenhårda uppdelningen offentligt/privat. Föraktet för svaghet. Samma logik, samma ideal som formade Firman kände han igen från andra sammanhang: från sin egen uppväxt, kompisar och skolan. Från de mansdominerade tidningsredaktioner han jobbat. Från filmer, tidningar, tv-serier och böcker med män som målgrupp. Med uppenbar känsla för stil är ett reportage om manlighet. Det handlar om hur våld och frustrationen hänger ihop med den bild av manlighet som pojkar formas till. Stephan Mendel-Enk är journalist, detta är hans debut. Han har tidigare skrivit i fotbollsmagasinet Offside och varit krönikör i Dagens Nyheter Sporten. Pressklipp: "Oerhört intressant, fruktansvärt skrämmande... – Läs den!" (Yukiko Duke gav "Med uppenbar känsla för stil" fyra av fem i betyg i Gomorron Sverige/SVT) "Reportagets största styrka är att det är så personligt. Mendel-Enk skriver bättre än de flesta skönlitterära debutanter. Och allt han berättar är sant.... 127 sidor lämnar efter sig en längtan efter mer." (Lena Kvist, Borås Tidning) "Om en tjej hade skrivit reportaget Med uppenbar känsla för stil och påstått att killar är dumma i huvudet, hade hon snart fått massa knullmail från män och epitetet feministhora i gubbkretsar. " (Natalia Kazmierska, Expressen) "Jag har inte läst något så klarsynt

om manlighet sedan Joyce Carol Oates korta skrift om Boxning." (Robert Svensson, Resumé) "Med uppenbar känsla för stil är konsekvent och kompromisslös i sin skildring av hur vårt samhälles norm samtidigt är vårt problem och hur alla män drar fördel av den kollektiva rädsla som finns för vad vissa män ska ta sig till om mäns privilegier hotas. Mendel-Enk är stenhård i sin uppgörelse med "den manliga könsrollen" (Ulrika Westerlund, GP) [Elib]