År 1891 dränker Kristina Andersson sina två sovande barn. Sedan ror hon hem. Straffet blir att tillbringa större delen av sitt återstående liv på mentalsjukhuset på Själö i det yttersta finska havsbandet. Fyrtio år senare är den femtonåriga Ellinor indragen i en vansinneskarusell som övergått i kidnappning och flykt undan rättvisan. När hon fångats in placeras hon på Själö, där tiden tycks ha stått stilla. Sjuksystern Sigrid blir länken mellan den åldrande Kristina och den unga Elli, det gamla och det nya - samtidigt som krigets orosmoln svävar över Europa.Johanna Holmströms bildrika och drabbande roman bygger på verkliga händelser och är en berättelse om moderskap och priset som tre kvinnor betalar för sin svaghet, längtan, kärlek, sorg och vänskap. [Elib]

Det här är Leila, femton år. Osynlig i skolan, läser om kändisar, hänger på stan och ägnar sig åt park­our. Hennes bästa vän Linda är en förstaklassens pinuppa, vitblond av väteperoxid, älskar Britney Spears och alla pojkar som älskar henne.Hennes mamma Sarah är finlandssvensk, jobbar på resebyrå och har konverterat till islam. Sina kvällar tillbringar hon online där hon diskuterar religiösa dilemman med sina muslimska trossystrar. Hon låser in sin dotter Leila i lägenhetens trygga förvar om nätterna, men lämnar fönstret olåst.Sarahs man Farid är invandrare från Maghreb-regionen. Han har skämt bort sin äldsta dotter Samira, men nu börjar snaran dras åt kring henne eftersom hon är giftasmogen. Farid är starkt förankrad i sin nordafrikanska kultur, men har aldrig brytt sig om att läsa Koranen.Samira vill skapa sig ett eget liv, studera, gå på klubbar och förälska sig i den hon vill, precis som andra finländska tjugoåringar. Hon flyttar hemifrån, blir av med oskulden och försöker förverkliga sin egen form av islam. Samtidigt planerar Farid för hennes bröllop.Asfaltsänglar är en familjeroman om patriarkatets makt, kultur­krockar och det smärtsamma i att slitas mellan identiteter. Johanna Holmströms flickor är starka, smarta och glittrande av liv, hemmastadda i ett hårt Helsingfors med metrotunnlar, rasistiska vaktfirmor och köpcentra. Med rasande energi, humor och ilska slår de sig fram, men hur långt räcker deras vänskap?Johanna Holmström fick Svenska Dagbladets litteraturpris för sin senaste bok, novellsamlingen Camera Obscura. [Elib]

Silja gömmer en morbid hemlighet i sin frysbox, Desiré önskar i smyg att hon blev en manet och Julia anländer till Barnträdgården då de sista fåglarna faller från skyn. Johanna Holmströms noveller börjar till synes vardagligt men det lurar alltid något oroväckande i periferin. Människornas öden är skickligt sammanlänkande. I boken tickar tiden obönhörligt mot framtiden. Finland befinner sig i utkanten av 2000-talets samhällsförändringar, klimatkriser och pandemier men på 2200-talet har den artificiella intelligensen nästan tagit över och byggt konstgjorda städer för att skydda mänskligheten. Människans förmåga till godhet är sorgligt begränsad - nya livsformer kanske klarar det bättre. Skrämmande trovärdigt skriver Johanna Holmström om skräck, människorelationer, ondska och den överraskande kärlek som ger ljus. [Elib]

Författarna Alfhild Agrell och Ellen Key föddes samma år, och kom under andra hälften av sina liv att brevväxla flitigt. Till skillnad från Key sparade Agrell inte svaren hon fick på sina brev. Det är alltså en enkelriktad korrespondens vi här får ta del av, men en som säger oss desto mera om avsändaren. I sina brev diskuterar Agrell samtidens aktuella frågor, men också allt som rör henne och vännen Key personligen. Genom detta samtal över decennier kommer vi här för första gången Agrells kvinno- och författarliv nära. Breven är sammanställda och kommenterade av Lena Fries-Gedin och Karin Lidén, och presenteras med inledning och efterord av Claudia Lindén. [Elib]

Jan Myrdal är en av den svenska litteraturens mest mångsidiga och produktiva författare. Han debuterade i offentligheten 1944, och den 14 april 2019 arrangerades seminariet "Den vanartige Jan Myrdal. Ett seminarium kring ett 75-årigt författarskap", där skilda aspekter av denna skriftställargärning behandlades. Det var Myrdals uttryckliga vilja att seminariet skulle vara kritiskt och resonerande. Boken redovisar flertalet inlägg på seminariet, och behandlar bland annat de skönlitterära och dramatiska verken, synen på Indien, bild- och konstsyn samt politiska ställningstaganden. Medverkande: Anders Björnsson, Håkan Bravinger, Subrata Das, Jan Guillou, Ola Holmgren, Anton Honkonen, Tobias Hübinette, Mariusz Kalinowski, Jan Käll, Anne Lidén, Jan Myrdal, Dag Sandahl, Hans O. Sjöström, Sören Sommelius, Karin Sunvisson och Mats Svegfors. Redaktör: Per Arne Skansen [Elib]

Den lustgård som jag minns är Frans G. Bengtssons berättelse om sina barndomsminnen och det paradis som var hans: godset Rössjöholm i nordvästra Skåne. Med stor övertygelse slår han fast att ingen annan värld i hans minne ter sig ljuvligare och mera lockande, skönare och mera ljusskimrande än den. Hans tidigaste minne går tillbaka till en dag då han var ett år och fem månader gammal. Och med denna hågkomst som utgångspunkt växer bilden av hans lustgård fram.Frans G. Bengtsson (1894 1954) debuterade som poet 1923, men etablerade sig snart som en av landets främsta essäister och prisades också som översättare. Röde Orm blev en av 1940-talets mest populära romaner och är än i dag en av våra riktigt folkkära klassiker. [Elib]

Poeten och litteraturkritikern Jenny Tunedals förord till Hitom himlen av Stina Aronson.Om Hitom himlen: I övre Norrland, »ödelandet«, fann Stina Aronson [1892 - 1956] sin slutliga litterära hemvist 1946 med romanen Hitom himlen. I denna reducerade värld, där människor, djur och ting tycks bilda stumma punkter mot det karga landskapet, träder berättelsen om Emma Niskanpääs liv fram ett liv i den tysta ödemarken, där en son föds, en make dör, en gift kvinna rymmer med en predikant. Hitom himlen är höjdpunkten på Aronsons långa författarskap och en av det svenska 1900-talets mest egensinniga romaner. [Elib]

I Drömtydaren: min bok om Olle Hedberg (1992) blottlägger Vilgot Sjöman vad som dolde sig under den spirituella ytan hos Olle Hedberg, vars eleganta och underhållande höstromaner under decennier blev den ständiga julgåvan i många svenska hem. Biografin är en tidsfresk och ett intensivt litterärt och mänskligt djuplodande detektivarbete kring de hemligaste rummen i Olle Hedbergs tillvaro.Vilgot Sjöman (1924–2006) debuterade 1948 med romanen Lektorn och började sedermera också skriva för film och regissera, kanske allra främst Jag är nyfiken Gul/Blå. [Elib]

Kerstin Söderholm [1897–1943] var en finlandssvensk författare och litteraturkritiker, samtida med bland annat Edith Södergran och Elmer Diktonius. Hon skrev under sin livstid sex diktsamlingar och en novellsamling, och var även verksam som litteraturkritiker för Svenska Pressen, Finsk Tidskrift och Nya Argus. Några år efter hennes död publicerades hennes dagböcker. Söderholms diktning är utpräglat modernistisk och kombinerar naturmetaforer med en längtan efter samhörighet. Kerstin Söderholm skrev dagbok från tidig ålder. Med tiden förändras tonen från att ha varit summerande om vardagliga händelser till att bli mer inåtvänd och själviakttagande. Till dagboksanteckningarna hör även essäer, dikter och brev. Endast med mig själv 1931–1943 är den andra av två volymer med Söderholms dagboksskrifter. [Elib]

En bok om Bengt Pohjanen, utgiven i tryckt form 2004 som festskrift till hans 60-årsdag. Här finner vi artiklar skrivna av ett 40-tal forskare, författare, teologer och filosofer, journalister, barndomsvänner, vänner och andra. Texterna berör många vitt skilda områden, som djupa analyser av hans verk, person och liv, lättsamma berättelser med episoder från barndomen fram till hans födelsedag, men också mycket annat. Gemensamt för alla artiklar är den värme och respekt för personen och verket som tydligt framträder i texterna. Gemensamt lyfter textförfattarna fram Bengt Pohjanen och vill hedra honom med hedersepitetet "Vår äldste - Meän vanhiin". [Elib]

Litteraturen kan på ett unikt sätt ge djupgående existentiella, psykologiska och sociala perspektiv på upplevelser av såväl plåga som lättnad, utanförskap som närvaro. I Livet som främling diskuterar Björn Apelkvist tre ur migrationssynvinkel unikt angelägna moderna svenska författarskap. De belyser på olika sätt främlingsskapet som ofrivilligt öde och eftertraktad frihet. Vilhelm Mobergs Din stund på jorden är en försoningsfull meditation över att migrationen i sig aldrig i verklig mening kan omdefiniera en människas livshistoria. I Kallifatides essäbok Ett nytt land utanför mitt fönster framträder också ett klarsynt bejakande av möjligheterna att skönja oväntade nyanser genom främlingskapets hypersensibla medvetenhet. I Khemiris Montecore är migrantens utanförskap utmejslat mot en mer samhällelig botten, där en positiv frigörelse kan anas hos barn till föräldrar med invandrarbakgrund. Samtidigt utgör en växande frustration, förtvivlan och aggression hos Khemiri ett tema som minner om farliga reaktioner på maktlöshet i socialt utsatta områden i dagens Europa. Boken bjuder till nyttig eftertanke med sina fascinerande nyanser på främlingskap som känsla och konkret verklighet. [Elib]

Theodor Kallifatides lämnade Grekland för Sverige 1964. I Ett nytt land utanför mitt fönster utforskar han sitt ursprung och vem han blivit efter trettiosex år i det nya landet. Det är en tankeväckande och djupt personlig bok om språk och tillhörighet, om minnet, kärlek och identitet. Med humor och värme skildrar Kallifatides främlingskapets villkor och möjligheter.Theodor Kallifatides är en av Sveriges mest kända författare, och utnämndes år 2000 av regeringen till professor "för ett storartat författarskap". Han har gett ut ett trettiotal böcker och fått mängder av litterära utmärkelser.Detta är en bearbetad lättläst version av boken.Viljas böcker är uppskattade av personer som är ovana vid att läsa eller kanske har någon form av lässvårigheter. Språket är enkelt men innehållet är anpassat för vuxna läsare. [Elib]

Denna unika samling brev mellan August Strindberg och Verner von Heidenstam från 1894-1890, en period som täcker hela deras vänskap, ger en personlig bild både av deras relation och av författarna själva. När brevväxlingen börjar är Strindberg mitt i åtalsprocessen kring novellsamlingen Giftas och den yngre Heidenstam skriver för att lyckönska honom. Det som följer är ett ovanligt frispråkigt brevskrivande där de kritiserar och hyllar både varandra och sig själva, diskuterar politik, ateism och Heidenstams lutning åt polygami. En ömsesidig uppskattning rådde mellan de båda, ända fram till den frostiga avslutningen 1890. AUGUST STRINDBERG [1849-1912] är en av de mest ryktbara, innovativa och produktiva svenskspråkiga författarna någonsin. Internationellt betraktas han som en av de största dramatikerna i modern tid, och många av hans prosaverk är tidlösa klassiker. VERNER VON HEIDENSTAM [1859–1940] var en svensk poet, författare och ledamot av Svenska Akademien. Heidenstam var som ung inställd på att bli målare och företog många resor runt om världen med sitt skissblock. Han levde tillsammans med sin fru i konstnärskoloni i Rom, och senare i Paris. Efter en flytt till San Remo började han skriva poesis och debuterade 1888 med diktsamling Vallfart och vandringsår, året därpå kom debutromanen Endymion. 1916 tilldelades han Nobelpriset i litteratur. [Elib]

Per Christian Jersild har nått en stor läsekrets med romaner som "Grisjakten", "Barnens ö"," Babels hus", "En levande själ", "Efter floden" och "Tivoli". Han har också undervisat i Skapande svenska vid universiteten i Uppsala och Stockholm samt på Karolinska institutet. Efter mer än femtio års verksamhet som författare har han nu samlat sina erfarenheter och skrivarråd i en handbok för nybörjare. Den innehåller 27 kapitel om sådant som Att börja, Att välja, Tempus, Jagberättare, Dialog, Tankar och drömmar, Karaktärer, Arbetsvanor och sist men inte minst Att skriva eller inte skriva.Omslagsformgivare: Johannes Molin [Elib]

Efter att Hagar Olsson i januari 1919 skrivit en till större delen kritisk recension i Dagens Press av Edith Södergrans Septemberlyran, svarade Södergran med ett brev till Olsson. Det var början på en lång korrespondens och vänskap - de båda kvinnorna träffades redan i februari samma år. Södergran och Olsson var ungefär lika gamla och kom båda från Karelen, de talade flera språk, var intresserade av modernismen, och i synnerhet av filosofen Friedrich Nietzsche. Men det var också mycket som skilde dem åt. Medan Södergran av sin sjukdom var bunden till hemmet var Olsson en lönearbetande kritiker. Resultatet blev ett fängslande tankeutbyte som varade fram till Södergrans död. I denna utgåva samlas Södergrans brev till Hagar Olsson, med kommentarer av den senare. Hagar Olssons brev är utelämnade. EDITH SÖDERGRAN [född 1892 i Sankt Petersburg, Ryssland; död 1923 i Raivola, Finland] var en finlandssvensk poet och ett av den svenskspråkiga lyriska modernismens viktigaste namn. [Elib]

Vad ser de flesta framför sig när de hör ordet nucka?En sträng dam med knut på huvudet och hopsnörpt mun? Eller en ensam kvinna som har skrumpnat ihop för att hon inte fått en mans kärlek? Ordet känns gammalt, men föreställningarna verkar finnas kvar.Malin Lindroth undersöker begreppet nucka med utgångspunkt i sitt eget liv, sitt eget "nuckskap". Hon vill ta tillbaka ordet och visa vem nuckan egentligen är.Hon berättar om hur det hur det är att vara en kvinna i dagens samhälle som inte har erfarenhet av långa kärleksrelationer. Visar att dåtidens och nutidens nuckors livsberättelser är betydelsefulla. Som outsiders, kvinnor som inte riktigt passar in i mallen, har nuckan ett unikt perspektiv.Malin Lindroth har själv bearbetat sin bok Nuckan till lättläst. [Elib]

På våren 1997 intervjuade den unga journalisten Juha Itkonen den framgångsrika författaren Kjell Westö, och hyste då också egna författardrömmar. Tjugo år senare dryftar två författare i sin brevväxling minnets väsen, faderskap, kulturell appropriering, #metoo, skidåkning, klimatförändringen och musik. När brevväxlingen avancerar förändras tonen och blir allt öppnare och allt mera förtrolig. Breven tar upp författaryrkets skuggsidor, avunden, besvikelserna och rädslorna. Men också dess lycka: möjligheten att röra sig fritt i tiden, rummet och sinnet. [Elib]

När Ryssland den 24 februari 2022 invaderar Ukraina bestämmer sig Hellman och den norske författaren och sociologen Geir Angell Øygarden för att resa till krigets Ukraina. Utan att ha haft någon som helst aning om det får Hellman några dagar före avresan genom DNA-test reda på att han har fjorton namngivna släktingar i Ukraina som nu flyr landet. Reportageresan blir plötsligt på ett personlig plan för honom. Läsaren får följa författaren genom en inre och yttre resa i krigets Ukraina. Ständiga flyglarm, intervjuer med soldater, eldstrid med ryssarna vid fronten och levande resebeskrivningar från städer som Lviv, Kiev och Odessa. Han ställs också inför ett val som får honom att överge journalistrollen och agera som medmänniska. Cyril Hellman (f. 1971) är journalist, författare, poet och statsvetare. Han har arbetat för tidningar som Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Fokus och Café. År 2010 erhöll han Sveriges Tidskrifters Tidskriftspris för årets krönikör, tio senare fick han Prins Wilhelms pris från Svenska Pen. År 2015 släpptes hans bok Rapport från fronten mot IS, en reportageresa från Syrien och Irak tillsammans med kurdiska gerillan YPG. Hans diktsamling Allt går i bitar från 2020 släpps under året på engelska och flera andra länder är intresserade av att lansera den. Under barndomens somrar på sjuttiotalet reste journalisten Cyril Hellman ofta med sin mamma till Sovjetunionen och Jalta på Ukrainas Krimhalvön. Han växte upp med rysk kultur eftersom hans mamma var russofil.   Om tidigare utgivna böcker av författaren:   Rapport från fronten mot IS Cyril Hellman är en av Sveriges främsta och mest originella journalister. Reportagen från hans tid med de socialistiska kurdiska styrkorna i norra Syrien hör till det mest laddade jag läst de senaste åren , C-M Edenborg Aftonbladet   En naket uppriktig beskrivning av kriget i norra Syrien och Irak under några veckor i våras Stig Larsson, Expressen  

Lilla Chicago Hopplösheten, våldsromantiken och viljan att ta sig upp, och ingen kan gestalta de äkta rösterna på samma sätt som Cyril Hellman Jens Lapidus Bokus.com   Mitt mörka hjärta gangstern och reportern Roman, självbiografi, reportage, thriller? Tja, jag vet inte. Det är i alla fall en ytterst välskriven och fascinerande resa in i det mörkaste inre av en lysande skribent , Anders Wennberg i Gefle Dagblad I ett par dagar lever jag med Cyril. Jag googlar. Jag läser gamla texter, bloggar, Flashbacktrådar. På ett sätt jag annars bara reserverar för mina mest dyrkade rockstjärnor och deras fruar. Jag får inte ihop det men det stör mig inte alls, för det är så nattsvart bra, alltsammans , Johanna Ögren Bokhora [Elib]

Lars Raattamaas förord till Böcker I-III av Ida Börjel. [Elib]

Elisabeth Åsbrink har följt Victoria Benedictsson/Ernst Ahlgren tätt i spåren. Från gården på Söderslätt över det klaustrofobiska äkta hemmet i postmästarbostaden i Hörby till rummet på hotell Leopold i Köpenhamn där hennes liv tog slut, när hon bara var trettioåtta år. Det här är en biografi om en kvinna som försökte spränga könsgränserna i en tid besatt av litteratur, sex och död.

Den radikala, mångsidigt begåvade Claes Anderssons litterära produktion är stor och betydelsefull: Tjugosex diktsamlingar, åtta prosaverk, ett tiotal pjäser och hörspel. Men hans anslående breda livsverk omfattade också musik, idrott, psykiatri och politik. Claes Andersson föddes 1937 i Helsingfors och hans barn- och ungdomslandskap är Ulrikasborg och Rödbergen. Förutom skrivandet blev fotbollen och pianot tidigt en passion. Som ung poet utmanade Andersson den äldre generationen och deltog med eftertryck i 1960-talets framväxande samhällsinriktade rörelse. Han studerade medicin och specialiserade sig inom psykiatrin, vars dåvarande vårdmetoder han förkastade. Han ville förnya samhällsstrukturerna och ge en röst åt dem som hade förlorat den på grund av sjukdom. Som aktivistläkare i Novemberrörelsen på 1960-talet tog han hand om arbets- och bostadslösa och kämpade på 1980-talet som ordförande för Vänsterförbundet för utkomststödet. Claes Andersson började redan som skolpojke spela i band, och "Finlands bästa kulturminister" fungerade som jazzpianist ännu bara några månader före sin död. Riitta Kylänpääs imponerande biografi över Claes Andersson, "minnets mytoman", utgår från ett stort antal intervjuer, omfattande arkivarbete och en noggrann läsning av Anderssons produktion. Ett nyfiket sinne är ett levande, nästan skoningslöst ärligt porträtt av en motstridig och lyskraftig poet.  [Elib]

Ett ärligt porträtt av en radikal poet och samhällsaktör. Som ung poet utmanade Claes Andersson den äldre generationen. Han kom under sitt liv bland annat att fungera som psykiater, aktivistläkare i Novemberrörelsen, ordförande för Vänsterförbundet och riksdagsledamot. I Riitta Kylänpääs biografi möter vi "Finlands bästa kulturminister", som verkade som jazzpianist ända framtill sin död.

Den stora biografin om Hasse Alfredson. Skriven av Kalle Lind, känd från radio, tv och podden Snedtänkt, där han granskat stort, smått och jättelitet i den svenska underhållningens historia. Nu tar han sig an en av de allra största och skildrar Hasse Alfredsons resa från barndomen i Helsingborg, via spexande i Lund, anställning på Radiotjänst till samarbetet med Tage och skapandet av AB Svenska Ord. Genom revyer, filmer, böcker, upptåg och allehanda muntrationer som kom att inreda folkhemmet med färg och humor. Men här tecknas också en annan bild, den av en man som inte alltid litade på sin egen förmåga att vara enastående underhållande. En som aldrig blev nostalgisk över sina egna bedrifter, men väl över de människor han förlorat. [Elib]

Tove Jansson blev världsberömd för sina böcker om Muminfamiljen som hon både skrev och illustrerade. Böckerna har översatts till mer än femtio språk och nått en världspublik. Berättelserna har lästs och älskats av flera generationer och är än i dag mycket populära. I den här boken får vi följa Tove från uppväxten i en konstnärsfamilj och den tidiga debuten, till berömmelsen som kom med mumintrollen. Skildringarna är kända för psykologiskt djup och filosofisk skärpa. Ett liv är serien med lättlästa biografier om personer som förändrat sin tid och påverkat hur vårt samhälle ser ut i dag.