"Lärare trodde att vi satsade på skolan. Föräldrar trodde att vi satsade på skolan. Väljarna trodde att vi satsade på skolan. Men i praktiken skar vi ner på skolan, och på övriga välfärdens resurser." Varför är så många inom vård, skola och omsorg trötta och slutkörda? Vi lägger väl jättemycket pengar på välfärden? De effektiva berättar om hur i princip alla kommuner och regioner tar till olika typer av effektiviseringskrav för att få ekonomin att gå ihop. Men samma krav gör att välfärdens anställda går sönder. Hur effektiv kan en människa bli? [Elib]

I början av 1990-talet släpptes djävulen lös. Den kallades valfrihetsrevolutionen och utlovade en billigare, bättre och effektivare välfärdssektor. Systemskiftet genomfördes trots att väljarna sagt nej och folkrörelsetraditionen användes för att öppna dörrarna för välfärdskoncernerna. Resultatet blev fallande skolresultat, återkommande skandaler och personal som detaljkontrolleras, dränks i administration och pressas av tidsstudier istället för ta hand om gamla, vårda sjuka och ge unga kunskaper. I ett antal reportage får vi bland andra möta Berit som måste rusa mellan pensionärerna, Tomas som styrs av kundomdömen och Ronia, som tvingas sitta hemma och vänta på att någon ska behöva henne några enstaka timmar. Välkommen till välfärdsfabriken!Kristina Mattsson är författare och frilansjournalist. 2008 gav hon ut boken De papperslösa och de aningslösa, som belönades med Johan Hansson-priset för årets mest angelägna fackbok. 2010 utkom Landet utanför. Ett reportage om Sverige bortom storstaden som belönades med Wendela Hebbepriset för årets bästa socialreportage. [Elib]

Det är 70-tal och kommunchefen Olle är Vingåkers starke man, omtyckt och respekterad. När en flicka hittas övergiven på ortens bibliotek hamnar hon hos Olle samtidigt som han försöker genomdriva sitt radikala projekt att styra kommunen efter kärlekens princip. Flickan har en säregen förmåga att påverka människors känslor som Olle utnyttjar. I samma veva blir Olles vän Petrus utskriven från Vadstena mentalsjukhus. Han vet av egen erfarenhet att den sortens förmågor bör hållas i det fördolda och när han strålar samman med Olle och flickan förändras både de själva och Vingåker. [Elib]

Debatten om brott och straff har spårat ur. Politikerna talar om behovet av hårdare tag trots att brottsligheten i dag ligger på ungefär samma nivå som i början av 1990-talet. Vissa brott - som bostadsinbrott och bilstölder - har minskat påtagligt och det dödliga våldet har inte ökat sedan mitten av 1980-talet. Detta är välkända fakta. Ändå tycks de flesta svenskar reagera på dessa uppgifter med förvåning och inte sällan misstro. Varför är det så? Mattias Hagberg undersöker i Släpp fångarna loss den nattsvarta bild som förmedlas av medier, säkerhetsindustri och politiker. Mattias Hagberg är frilansjournalist och skriver bland annat i Göteborgs-Posten och Göteborgs Fria Tidning. [Elib]

I Dansen kring Guldkalven berättar Björn Elmbrant den fullständiga historien om börsbubblan 1999–2001. Om måttlös spekulation, politiskt hyckleri, pensionsreformen, Teliautförsäljningen och amerikaniseringen av den svenska ekonomin. Om falska aktierådgivare på banken och vilseledande börsjournalistik. I det medryckande reportagets form fångar Björn Elmbrant den euforiska känslan under åren som förändrade Sverige. Och klarlägger vilka som blev vinnare respektive förlorare. Björn Elmbrant är journalist på Sveriges Radio och har skrivit ett tiotal böcker, bland dem Hyperkapitalismen och Så föll den svenska modellen. [Elib]

Renjägarkvinnan på den skånska tundran blickar upp mot en gnistrande stjärnhimmel, tonårsflickan äter en portion hallon i darrande vetskap om att hon strax ska dränkas och den tyska trälpojken friköps och återförenas med sin gråtande mor.Med sprudlande berättarglädje låter Jonathan Lindström den senaste arkeologiska och historiska forskningen förenas i en myllrande, engagerande och helt ny bild av Sverige under 14 000 år. I denna sammanhängande skildring av migrationer, kolonisationsprojekt, träluppror och tidigare okända bronsåldersriken, handelsvälden och stora slag får vi för första gången en verklig förståelse för historiens drivkrafter, och hur de verkar från forntid till idag. Enskilda människoöden varvas med rikens uppgångar och fall. Vi möter sveaköpmännen som på kamel tar sig till världsstaden Bagdad och den gutniske romveteranen Harkilar när han i sällskap av tjugo frustande krigare styr sitt roddarskepp över havet. [Elib]

I den mediedebatt som följde huliganmordet på Tony Deogan var analysen tydlig. Huliganerna bestod av våldsfixerade dårar som inte brydde sig om fotboll. De drevs av hat och de hade värderingar som kraftigt avvek från övriga samhällets. Men när Stephan Mendel-Enk intervjuade några av de mest ökända fann han dem vara en så brokig samling att medias alla försök till generella omdömen föll platt. Det fanns bara en sak som alla i Firman verkligen hade gemensamt, men den diskuterades aldrig: De var alla män. Behärska dig, var lojal mot gruppen, offra dig för något större och viktigare än du själv. Den interna hierarkin. Den stenhårda uppdelningen offentligt/privat. Föraktet för svaghet. Samma logik, samma ideal som formade Firman kände han igen från andra sammanhang: från sin egen uppväxt, kompisar och skolan. Från de mansdominerade tidningsredaktioner han jobbat. Från filmer, tidningar, tv-serier och böcker med män som målgrupp. Med uppenbar känsla för stil är ett reportage om manlighet. Det handlar om hur våld och frustrationen hänger ihop med den bild av manlighet som pojkar formas till. Stephan Mendel-Enk är journalist, detta är hans debut. Han har tidigare skrivit i fotbollsmagasinet Offside och varit krönikör i Dagens Nyheter Sporten. Pressklipp: "Oerhört intressant, fruktansvärt skrämmande... – Läs den!" (Yukiko Duke gav "Med uppenbar känsla för stil" fyra av fem i betyg i Gomorron Sverige/SVT) "Reportagets största styrka är att det är så personligt. Mendel-Enk skriver bättre än de flesta skönlitterära debutanter. Och allt han berättar är sant.... 127 sidor lämnar efter sig en längtan efter mer." (Lena Kvist, Borås Tidning) "Om en tjej hade skrivit reportaget Med uppenbar känsla för stil och påstått att killar är dumma i huvudet, hade hon snart fått massa knullmail från män och epitetet feministhora i gubbkretsar. " (Natalia Kazmierska, Expressen) "Jag har inte läst något så klarsynt

om manlighet sedan Joyce Carol Oates korta skrift om Boxning." (Robert Svensson, Resumé) "Med uppenbar känsla för stil är konsekvent och kompromisslös i sin skildring av hur vårt samhälles norm samtidigt är vårt problem och hur alla män drar fördel av den kollektiva rädsla som finns för vad vissa män ska ta sig till om mäns privilegier hotas. Mendel-Enk är stenhård i sin uppgörelse med "den manliga könsrollen" (Ulrika Westerlund, GP) [Elib]

Varför lyckas Spotify tillgängliggöra miljontals låtar och musikalbum i ett användbart format på internet - samtidigt som vi inom arkiv, bibliotek och museer inte är i närheten av samma digitala tillgänglighet - trots att vi årligen satsat hundratals miljoner? Min bild är att vi vi sitter fast i en gammal struktur, som inte fungerar i ett digitalt samhälle. Om vi inom kulturarvssektorn inte är tillräckligt attraktiva i användarnas ögon kommer vår verksamhet på sikt att ersättas av andra aktörer, som Google, Amazon eller Wikipedia. Kulturarvet skulle förlora fotfästet i de användargrupper där det är som viktigast, hos de unga som är först ut att använda de nya digitala verktygen. Nu när samhället har blivit digitalt måste dessa frågor därför få högsta prioritet inom kulturarvssektorn. Men så ser inte situationen ut idag, snarare är digitaliseringsfrågorna fortfarande en sidofråga som betraktas som ett komplement till den traditionella verksamheten. Hur har det blivit så och varför går det så trögt att transformera kulturarvssektorn? Stora resurser satsas visserligen på att göra analoga objekt digitala, men de är svåra att hitta, svåra att förvalta, och svåra att använda. 20 år av stillastående inom digitaliseringen av kulturarvet har därför fått mig att istället se om lösningen på problemet finns utanför de nuvarande institutionerna. I den här boken beskriver jag hur man med den i sammanhanget väldigt ringa summan om 10-20 miljoner om året skulle kunna revolutionera användbarheten för det digitaliserade kulturarvet. Men det kräver nya uppdrag, nya organisationsformer och annan syn på vad det digitala i grunden är, och hur det förändrar samhället. [Elib]

Trots att folkrätten och statsrätten har starka beröringspunkter med varandra behandlas de ofta som separata enheter i undervisningen och i kurslitteraturen. Men det går exempelvis inte riktigt att förstå bestämmelserna i RF 15 kap. om försvarsmaktens insatser vid ett väpnat angrepp utan att konsultera folkrättens regler om självförsvar. Inte heller går det att tala om en stats bundenhet vid en traktat utan att känna till något om den inhemska regleringen om vilka statsrättsliga organ som kan binda Sverige. Det finns fler tydliga kopplingar mellan folkrätten och statsrätten. Denna bok är ett försök att visa på dem, utan att för den skull göra anspråk på att vara komplett. Boken ska snarare ses som en introduktion i ämnet. Den behandlar bland annat relationen mellan traktater och nationell rätt, hur folkrätten innebär begränsningar av Sveriges suveränitet, hur folkrättens regler är avgörande för hur och när rikets försvarsmakt får användas samt hur de mänskliga rättigheterna förverkligas på nationell nivå. I den andra upplagan av boken har ett antal uppdateringar och förtydliganden gjorts. Vissa frågor har utvecklats ytterligare och nya avsnitt lagts till.  Per Ahlin är universitetslektor i folkrätt vid Stockholms universitet. [Elib]

Kriminaliteten i Sverige har förändrats. Utpressning, beställningsmord, uppgörelser på öppen gata, tystade vittnen och mutor är inslag i en ny våg av brott som drabbat både storstäder och mindre orter. Bakom utvecklingen står de kriminella gängen. Grupperingar som Hells Angels, Bandidos, Original Gangsters, Brödraskapet Wolfpack, Naserligan och många fler har gjort hot och fruktan till sin affärsidé. På ett decennium har gängen vuxit i antal från en handfull till drygt ett femtiotal. Hur blev det så här? Varför just nu? I jakt på svar har journalisterna Lasse Wierup och Matti Larsson kartlagt gärningsmännen och deras brott. De har träffat gängledare och avhoppare, intervjuat poliser och åklagare, mött brottsoffer och pratat med källor som aldrig tidigare har låtit sig intervjuas. Deras berättelser ger en unik och skrämmande inblick i en värld där pengar, vapen, våld och droger i allt högre grad dominerar tillvaron - och där respekten för liv är på gränsen till obefintlig. "Har du tröttnat på deckare och vill bekanta dig med verkligheten? Då ska du läsa Svensk Maffia. En lysande skildring." Viggo Cavling, Resumé Lasse Wierup är reporter på Dagens Nyheter med inriktning på organiserad brottslighet. Matti Larsson är chefredaktör på nyhetsbyrån Siren. "En nödvändig bok." Kristian Alm, Hallands Nyheter "En given klassiker. Jag längtar redan efter en efterföljare." Rakel Chukri, Sydsvenskan "Deras journalistik är suverän. Jag läser med ögon som tefat." Per Wirtén, DN [Elib]

Äldreomsorgen har under de senaste trettio åren genomgått stora förändringar. Ädelreformen, 1990-talskrisen och introduktionen av marknadsorienterad styrning i offentlig sektor är tre tätt sammanflätade faktorer som haft betydelse för äldreomsorgens förutsättningar. Hur har förändringarna påverkat arbetsmiljön för medarbetare och ledare i äldreomsorgen? Vilka lärdomar kan dras från utvecklingen? Författarna ger i rapporten en översikt av arbets- och organisationspsykologisk forskning om äldreomsorgens arbetsmiljö, organisering och ledarskap. De beskriver också hur förutsättningarna i svensk äldreomsorg skiljer sig från andra länder när det gäller ledarskap, organisationsstruktur och arbetsmiljö. [Elib]

Kommuner och regioner bedriver en omfattande verksamhet som måste finansieras. Den kommunala självstyrelsen ger kommunerna och regionerna rätt att ta ut skatt, och den största delen av intäkterna utgörs också av skatt. I rapporten undersöks det svenska systemet med långtgående lokal beskattningsrätt. Författarna belyser de målkonflikter och effektivitetsproblem som uppstår till följd av att staten, regionerna och kommunerna självständigt bestämmer sina skattesatser samtidigt som de i stor utsträckning delar på samma skattebaser. De analyserar också kommunalbeskattningen i relation till det kommunala utjämningssystemet och statsbidragsfinansieringen. [Elib]

Sexuell läggning och könsidentitet har en undanskymd plats i högskolan och i den utbildning och forskning som bedrivs där. I antologin I den akademiska garderoben belyser tio forskare och praktiker svensk högskoleutbildning och forskning utifrån ett kritiskt perspektiv och granskar den normerande heterosexualiteten. Såväl teoretiska som yrkesförberedande utbildningar diskuteras utifrån kvalitet och framtida yrkesroll. Läs om hur den heterosexuella normen påverkar ämnen som teknik, medicin, psykologi, kultur och pedagogik. Medverkar gör Jan Bergström, Carina Bildt, Isabelle Dussauge, Christine Gilljam, Don Kulick, Davy Prieur, Hans Robertsson, Tiina Rosenberg, Jens Rydström, Anna Westerståhl samt de två redaktörerna Anna-Clara Olsson och Caroline Olsson. [Elib]

Den svenska scoutrörelsen är en bortglömd ungdomsrörelse. Plågad av töntstämpel och stagnerande medlemsutveckling lever den ett liv i skymundan, långt från samhällsdebatten. Men scoutrörelsen är samtidigt Sveriges största ungdomsrörelse, en viktig fritidssysselsättning för över hundra tusen barn och vuxna. Delar av den strävar mot förnyelse och utveckling, medan andra i stället vill bevara och förvalta traditioner. För många nya svenskar är scouting också ett försök att bevara den egna kulturen och samtidigt etablera ett symboliskt medborgarskap i Sverige. Journalisten Jens Liljestrand har besökt den svenska scoutrörelsen. Han speglar dess hajker och läger, seglingar och fjällfärder, ceremonier och mångfaldsarbete. Vi möter en ungdomsrörelse med glädje och gemenskap, men också med djupt rotade machoideal och ett grumligt förflutet. En rörelse med inre spänningar och ett växande ideologiskt tomrum. Vi äro svenska scouter vi skildrar inte bara scouterna, utan är också ett porträtt av medelklassens barn och de olika ambitioner som fostrar dem. [Elib]

Guantanamosvensken, KB-mannen, Skolbombaren, Ericsson-spionen, Hivmannen, Mr No Limit, Rånarpolisen, Adelsmannen. Vad döljer sig egentligen bakom namnen? I I brottets spår söker Walter Repo efter svaret i 21 reportage om svenska brott. Walter Repo utnämndes 2007 till Årets Frilansjournalist "för hans utomordentliga artiklar präglade av kvalitet, bredd och mångfald". Hans texter har valts ut till journalistikantologin Goda Nyheter 2003, 2004 och 2005. [Elib]