Det tar lång tid för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden, och bristande kunskaper i svenska språket har visat sig vara ett av många hinder. Men hur bra svenska krävs för att få ett jobb och hur väl lever utlandsfödda arbetssökande upp till kraven? Med utgångspunkt i två omfattande enkätundersökningar riktade till rekryterare inom både privat och offentlig sektor har författarna till denna rapport undersökt hur arbetsgivare bedömer språkets betydelse vid anställning och hur kunskaper i svenska påverkar utrikes föddas chanser i en rekryteringsprocess. Författarna har även analyserat studieresultaten från svenska för invandrare (sfi) och andra komvuxutbildningar i svenska riktade till utlandsfödda. Slutligen diskuteras ett antal åtgärder för att förbättra matchningen mellan arbetsgivarnas krav och utlandsföddas svenskkunskaper. [Elib]

Aura kom i tron att det här landet var någorlunda fredat från mygel och korruption. Hon visade sig ha fel. Wilder bodde i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år. "Jag var inte ens en hund i chefens ögon. Jag var skräp." Sverige har fått ett laglöst arbetsliv där människor från fattiga länder jobbar under slavliknande förhållanden. En ny typ av kriminalitet som inte myndigheterna kommer åt. Exploateringen pågår överallt. Människor sover inuti bilverkstäder, i skogen och på byggen. En rad politiska beslut har skapat det så kallade skuggsamhället, som blev synligt när Akilov 2017 körde in på Drottninggatan. Han jobbade som asbestsanerare i Sverige innan han blev terrorist. En i mängden av gömda arbetare i vårt parallella samhälle. Svenskt arbetsliv har blivit ett paradis för kriminella som vill tvätta sina smutsiga pengar vita. Svartarbetet kostar staten 66 miljarder per år. Lågt räknat. Samtidigt är stat, kommuner och landsting våra största upphandlare. Och på sätt och vis de värsta bovarna. [Elib]

Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på kollektivavtal och på att industrins villkor bestämmer löneökningarna i hela ekonomin. Men avtalssystemet står i dag inför stora utmaningar. Den fackliga organisationsgraden har fallit och arbetsmarknaden har blivit mer individualiserad. Brist på kvalificerad arbetskraft, särskilt i offentlig sektor, är ett växande problem.   Fyra arbetsmarknadsekonomer analyserar här förutsättningarna för kollektivavtalens fortlevnad. Hur ska de förbli relevanta och bidra till en väl fungerande samhällsekonomi? Fokus ligger på arbetsgivarnas inställning till avtalen, möjligheterna att ändra relativlöner, sifferlösa avtal samt vilka principer som bör styra lönerna.   Författarna ger konkreta förslag om hur avtalssystemet kan förändras för att passa en ny tid när större hänsyn måste tas till tjänstesektorn och lönebildningen behöver bli mer flexibel. [Elib]

Vårt arbete ger oss mening, formar våra värderingar, avgör vår sociala status och styr hur vi tillbringar vår tid. Men så har det inte alltid varit: under 95% av vår arts historia har arbete haft en helt annan betydelse. Hur kommer det sig då att arbete är den centrala principen för hur vi organiserar våra samhällen? Och varför arbetar vi mer än någonsin när vi samtidigt lever i exempellöst överflöd?I Arbete en historik över vad vi gör med vår tid tecknar den brittiska antropologen James Suzman arbetets historia. Han visar på de milstolpar som varit avgörande för vår nutida syn på arbete, från jordbrukets uppkomst för 12 000 år sedan till den industriella revolutionen, och pekar på den revolution vi är mitt uppe i: den digitala. På ett levande och infallsrikt sätt ställer Suzman de grundläggande frågorna om hur vi vill leva och arbeta i en föränderlig värld.En fascinerande undersökning som utmanar våra grundläggande antaganden om vad arbete betyder Att känna till historien om vad vi gjort med vår tid kommer förhoppningsvis hjälpa oss att göra mer medvetna val i framtiden. Yuval Noah Harari [Elib]

Arbetsmarknaden är i ständig omvandling, och en effektiv strukturomvandling är nödvändig för produktivitetsutveckling och ekonomisk tillväxt. I 2023 års Konjunkturrådsrapport undersöker fyra nationalekonomer strukturomvandlingen under de senaste decennierna. De redovisar vilka branscher som påverkas mest, vilka yrken som försvinner och vilka som tillkommer. De visar också vilka grupper på den svenska arbetsmarknaden som drabbas hårdast till följd av att arbetsplatser läggs ner och yrken försvinner. Vad kan göras för att minska de negativa konsekvenserna för dessa grupper? Vilka policyåtgärder fungerar för att underlätta omvandlingsprocessen? SNS Konjunkturråd 2023 består av Peter Fredriksson (ordförande), professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och föreståndare för Uppsala Center for Labor Studies, Georg Graetz, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Lena Hensvik, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, och David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. [Elib]

Seinabo Sey, Erik Lundin, Alice Bah Kuhnke, Madi Banja, Malando Gassama. En dag gjorde jag en lista över alla svenskgambier jag känner till. Det tog bara några minuter att komma upp i ett hundratal. Jag bestämde mig för att ta reda på mer om det där som alltid varit diffust i mitt liv, relationen mellan Sverige och Gambia. Om dem som är en del av den. Och oss som är en produkt av den. Journalisten Amat Levin träffar dem som kom hit redan på 1960-talet och de unga som idag gör avtryck inom kultur, mode, politik och idrott. Slumpens barn är ett porträtt av en dynamisk diaspora. Men det är också en personlig berättelse om viljan att reparera familjeband och vad det innebär att föra ett arv vidare. Allt började av en slump. År 1965 är mångsysslaren Bertil Harding på resa i Senegal men kör fel och hamnar på den gambiska kusten. Till detta paradis ska han snart ta mängder av soldyrkande chartersvenskar. Samtidigt öppnas dörren för gambier som söker ett nytt liv i Sverige. Trots att Gambia är en av Afrikas minsta nationer utgör svenskgambierna en av de mest tongivande afrikanska [Elib]

Robotisering och utvecklingen av artificiell intelligens, AI, upptar en central plats i debatten om framtidens samhälle. Den tekniska förändringen kommer att påverka våra vardagsliv alltifrån hur fabriksgolvet organiseras till hur vi interagerar på internet. Prognoserna om framtiden lyfts ständigt fram i media, men är de egentligen rimliga? I AI, robotar och föreställningar om morgondagens arbetsliv studerar en grupp forskare idéer och föreställningar kring automationen, såväl historiskt som i ljuset av dagens diskussioner om artificiell intelligens. Hur tänker vi och pratar om den tekniska utvecklingen? Den kommer att ingripa i våra liv på olika nivåer, men har vi möjlighet att välja en framtid utan AI? I framtiden kan antalet arbetstillfällen komma att minska vilket möjligen innebär en utveckling mot större ekonomiska och sociala klyftor. Men kanske ger skiftet istället möjligheter att arbeta mindre och dela på jobben? Författarna kommer från olika humanvetenskapliga discipliner och belyser diskussionen om AI i alla dess skepnader. De utforskar hur samtalet förs i dagspress och på arbetsplatser, men också hur det uttrycks i konst och språk. [Elib]

Vinnare av Guldspaden 2017 samt Natur & Kulturs Debattbokspris 2017 I västvärlden talas det ofta om en demokratisering av mode, om hur de billiga klädkedjorna möjliggör för alla att klä sig moderiktigt. De senaste trenderna manglas ut till kunderna i en rasande takt. Men klädindustrin har en smutsig baksida. 2013 inträffade vår tids värsta industriolycka då 1129 personer dog när en byggnad med klädfabriker rasade samman i Dhaka. Sedan dess har förändringen gått långsamt. Fortfarande upptäcks med jämna mellanrum livsfarliga fabriker, dödliga gifter och barnarbete. Hur kan detta fortsätta? Journalisterna Moa Kärnstrand och Tobias Andersson Åkerblom följer de svenska klädföretagen från efterkrigstidens Borås till de nya låglöneländerna i Asien, för att berätta om människorna som betalar det verkliga priset för vårt billiga mode. På sin resa möter de läderarbetare i Bangladesh som sällan blir äldre än 50 år, tonåriga sömmerskor i Burma som får sparken om de blir sjuka och ljusskygga fabriksägare som omger sig med beväpnade vakter.  Modeslavar är ett reportage om en industri med mycket att dölja. Här blottläggs verkligheten bakom de stora klädföretagens hållbara fasad och konsekvenserna av en affärsmodell som går ut på att jaga världens lägsta priser. Men det ges också exempel på modeföretag som faktiskt försöker att förändra och har idéer om hur framtidens hållbara klädindustri kan se ut. [Elib]

I början av 1990-talet släpptes djävulen lös. Den kallades valfrihetsrevolutionen och utlovade en billigare, bättre och effektivare välfärdssektor. Systemskiftet genomfördes trots att väljarna sagt nej och folkrörelsetraditionen användes för att öppna dörrarna för välfärdskoncernerna. Resultatet blev fallande skolresultat, återkommande skandaler och personal som detaljkontrolleras, dränks i administration och pressas av tidsstudier istället för ta hand om gamla, vårda sjuka och ge unga kunskaper. I ett antal reportage får vi bland andra möta Berit som måste rusa mellan pensionärerna, Tomas som styrs av kundomdömen och Ronia, som tvingas sitta hemma och vänta på att någon ska behöva henne några enstaka timmar. Välkommen till välfärdsfabriken!Kristina Mattsson är författare och frilansjournalist. 2008 gav hon ut boken De papperslösa och de aningslösa, som belönades med Johan Hansson-priset för årets mest angelägna fackbok. 2010 utkom Landet utanför. Ett reportage om Sverige bortom storstaden som belönades med Wendela Hebbepriset för årets bästa socialreportage. [Elib]

Stora varumärkesföretag som H&M, Nike och adidas tjänar mer pengar än någonsin. Samtidigt fortsätter rovdriften på arbetskraft i - framförallt - sydostasien. Men Sverker Lindströms undersökande reportage beskriver också hur kläderna vi bär får nytt liv - och skapar nya problem - som eftertraktad secondhand-produkt. Det talas mycket om globaliseringens välsignelsebringade krafter, men det talas mindre om de "nya" villkor för världens arbetare som följer av en öppnare världshandel. I Gränslösa kläder skildras den människofientliga verkligheten i klädernas värld: hur kläder och skor tillverkas, säljs, används och på nytt blir föremål för vinstskapande handel sedan de skänkts som begagnade till välgörenhet. Hur låglönefabrikerna utnyttjas både av de svenska butikskedjorna, H&M, Lindex, KappAhl och JC för att sälja kläder billigt och av de stora sportskotillverkarna Nike, adidas, Reebok och Puma för att sälja skor och kläder dyrt. För dem är de stora sportstjärnorna de stora reklammakarna och försäljarna. Vilket ansvar har de? Vad bryr sig företagen om att arbetarna inte får löner som det går att leva på? Sverker Lindström, journalist och samhällsdebattör, har arbetat som reporter och samhällsgranskare på Arbetet och Aftonbladet samt varit chefredaktör för TCO-tidningen. [Elib]

Det är en ansträngning att verka som icke-vit i arbetslivet. Det är ansträngande att kämpa i motvind, att ständigt arbeta för att motbevisa stereotypa föreställningar och låga förväntningar, att göra rätt så att andra får följa efter. Och det är ansträngande att aldrig riktigt bli sedd så som man ser sig själv. Att välja mellan att vara omtyckt, eller vara sig själv. Vi blir alltmer medvetna om hur rasism inte bara är en fara för samhället utan hur den även påverkar individen. Att uppleva rasism och diskriminering är en psykologisk och känslomässig upplevelse som formar ditt sätt att relatera till omvärlden. Med utgångpunkt i egna erfarenheter och forskning om ojämlikhet i Sverige synar Seher Yilmaz hur rasismen tar sig uttryck i det levda livet såväl som på strukturell nivå. Hon diskuterar några av vår tids mest omdebatterade frågor: klass, kön, meritokrati, identitetspolitik, välvilja, internalisering. Med Vad jag pratar om när jag pratar om rasism begreppsliggör Seher Yilmaz rasism i ett svenskt sammanhang: hur ska vi prata om den, vilka ord och begrepp är användbara? Det är först när vi kan sätta ord på förhållanden som de också går att förändra. [Elib]

En bok om fackets tre stora strider på 70-talet. 30-talet var ett mycket långt decennium; vars problemformuleringar vi levde länge i. 70-talet verkar bli lika långt; vi är fortfarande kvar i detta decenniums dagordning, som sökte svar på djupa krisfenomen inom politik, ekonomi och infrastruktur. Problemen är långt ifrån lösta. Den fackliga rörelsen tar sig fram i 70-talets kölvatten genom att kryssa mellan Scylla och Charybdis, mellan staten och marknaden. I Det långa 70-talet analyserar Bill Sund politiken och marknaden, med särskilt fokus på förhandlingsrätten, lönebildningen och statens marknadsanpassning. Huvudrollen i denna omvärldsanalys innehas av fackförbundet SEKO och dess föregångare: SF, Statstjänarkartellen och Statstjänarnas centralorganisation. Bill Sund är historiker och arbetsmarknadsforskare. [Elib]

Dagens chefer verkar i ett alltmer komplext arbetsliv. Hur ska jag som chef hantera motstridiga krav från olika medarbetare? Vad ska jag tänka på när en medarbetare är på väg tillbaka från en sjukskrivning? Kan jag lita på resultatet från arbetsmiljöenkäten och hur ska jag använda det? Att arbeta faktabaserat kan underlätta för chefer att fatta rätt beslut. Det är ofta lika enkelt som det låter: att utgå från fakta istället för förutfattade meningar när man väl vet hur man gör. Men det kan också bli svårt då vi behöver gå emot instinkten att snabbt försöka lösa problem innan vi förstått dem. Dan Hasson beskriver här ett systematiskt, faktabaserat arbetssätt. Han slår hål på myter om stress, arbetsbelastning och förändringsarbete, och visar hur du kan: välja rätt insatser för organisationsutveckling och problemlösning skapa delaktighet och vinna medarbetares tillit forma organisationens framtid utifrån fakta istället för förutfattade meningar göra systematiskt arbetsmiljöarbete energigivande hjälpa medarbetare med stressrelaterad ohälsa till effektiv rehabilitering [Elib]

Den här boken vill ge kunskap om psykosocialt behandlingsarbete, vilket till skillnad från psykoterapi kännetecknas av att man parallellt arbetar med individs eller en familjs sociala och psykologiska situation. Det består av insatser bland människor som har kontakt med olika vårdorganisationer – den psykiatriska vården, socialvården, kriminalvården, ungdomsvården etc. Relationssvårigheter, missbruk, arbetslöshet och fattigdom dominerar problembilden. Författarna har mångårig erfarenhet av psykoterapi och behandlingsarbete främst inom kriminal- och ungdomsvård och är universitetslektorer i psykologi vid Socialhögskolan i Göteborg. [Elib]

Christo har lämnat sina föräldrar i Athen och flyttat till Stockholm. Det är sextiotal och det nya studielånet ger honom möjlighet att studera idéhistoria på universitetet – något han alltid velat göra.Men han är alltför ensam i Stockholm. Det räckte inte att lära sig språket, han måste byta inälvor också. Grekland finns i hans hjärna och hjärta, i hans humor och i alla hans val, men när han möter Rania vänds alla begrepp upp och ned.Kärlek och främlingskap är en varm och humoristisk berättelse om en passion med förhinder och om svenskar och invandrare i ett Sverige som fanns för inte så länge sedan.