Språket är människans viktigaste redskap. Men vem bestämmer egentligen över det, hur det utvecklas? Finns det egentligen någon som har rätt att säga "det där är fel" eller "så kan man inte säga"? Och varifrån kommer alla myter om att svenskan är ett fattigt språk som det hela tiden slarvas med?I denna bok gör Fredrik Lindström upp med besserwissrar, svensklärare och språkvårdare. Vi är alla ansvariga för språket, menar han, men inte i första hand för att vårda det, utan för att använda, utveckla och nyskapa det. Idag tror många att man bör överlåta åt akademier och språknämnder att uppdatera vårt ordförråd. Om våra förfäder hade haft samma inställning hade vi knappast ärvt något användbart språk.Ett viktigt skäl till den utbredda, nuvarande synen på vem som har makten till det gemensamma språket är, enligt Lindström, ett växande problem - vår självunderskattning. För att belysa detta tillstånd, och samtidigt spegla det genom det svenska språkets framväxt och nuläge, dröjer Lindström kvar vid vissa saker. Lättillgängligt och med en originell udd beskriver han hur verkligheten utvecklar språket snarare än tvärtom, skillnaden mellan tal- och skrivspråk, de svenska svordomarnas natur, om det var bättre förr, vad som är rätt och fel, hur barnens språkliga kreativitet ser ut och dialekternas särmärken.Världens dåligaste språk en lärorik, tankeväckande och konstant underhållande inspirationskälla för läsarens eget intellekt och språkbruk.Kort sagt en måste-bok för den som är intresserad av det svenska språket!"Suverän introduktion för den som har det minsta intresse för ord och inte minst tal."Örjan Abrahamsson, GT [Elib]

När Rakel och Christer ligger med varandra tänker hon alltid på någon helt annan. Det har hon gjort i nästan tre år nu och det fungerar riktigt bra. Ibland är det nån på kontoret eller nån hon sett på stan, och ibland är det förstås någon kändis, som Tom Cruise eller Henrik Schyffert. Hon tänker sig ofta att de är på nåt litet halvoffentligt ställe så att de skulle kunna bli upptäckta, och då blir det Henrik Schyffert eller vem det nu är – alltid helt galen och vill bara ha henne och kysser henne över hela kroppen.Sånt njuter hon av.Hon skulle aldrig kunna säga ett ord till Christer, för då kunde han bli sårad. Det är klart han skulle bli, för hur lägger man fram en sån sak snyggt: jag tänder inte alls på dig längre?Det går ju inte. De måste hålla ihop för barnens skull. Alla i hennes släkt har skilt sig och de har inte blivit ett dugg lyckligare för det.Så hon blundar och tänker på Christopher Reeves – innan han hamnade i rullstol – eller Robert Wells …En gång har han frågat henne varför hon alltid blundar, och då sa hon att det var för att det blir skönare då, och sen pratade de inte mer om det.Men hon märkte de närmaste gångerna efteråt att han blundade en del också, som om han verkligen prövade om det verkligen blev skönare. Hon undrade för sig själv om han tänkte på Anna Lindmarker på TV4 Nyheterna, för han hade sagt en gång att hon har nåt speciellt i blicken …I en värld där kändisskapet smäller högre än allting annat är ändå 99% av alla människor totalt okända. Är alla icke-kändisar lika okända, kan man vara mer eller mindre okänd? Till och med superokänd?Detta är en bok om framför allt helt vanliga superokända människor som lever på skuggsidan av samhället, ett samhälle där kändisskapet blivit vår tids nya religion. Vilka ingrepp planerar de för att ta det avgörande steget åt rätt håll, för att deras liv skall utvecklas i rätt riktning?I Fredrik

Lindströms korta berättelser känner man igen hans omisskännliga humor men också allvaret. Boken utkom som en pendang till hans långfilm Känd från TV (premiär i september) och berör temat i filmen: kändisskap, mänskligt värde, ensamhet, tvåsamhet och familjen som livsform. Flera av karaktärerna som förekommer i filmen – spelade av bl a Johan Rheborg, Alexandra Rapaport och Kristian Luuk – dyker upp i boken tillsammans med många andra, mycket vanliga, okända människor. [Elib]

Svitjods undergång och Sveriges födelse ger oss en ny syn på Sveriges och Stockholms tillkomst ? men också paralleller till vår egen tid. Riksbildningens slutskede på 1200-talet förde med sig frågor som liknar dagens: skulle man ge upp en del av självbestämmandet för att ingå i en större kontinental gemenskap? Då handlade det om den katolska kyrkan, idag är det EU. Klivet över de 800 åren är kortare än man tror.Är Sverige verkligen en fortsättning på det gamla Sveaväldet, eller i själva verket ett helt annat projekt, på påvekyrkans villkor? Vilka var de mystiska upprorsmän som kallades för ?folkungarna? och som Birger Jarl och hans son Magnus Ladulås var tvungna att besegra innan ?det moderna? Sverige kunde börja byggas? Samtidigt som de krossades drogs riktlinjerna för det nya landet upp: Stockholm grundades, adeln skapades, stat och lagar kom till. Och det gamla namnet Svitjod, ?Sveafolket?, försvann plötsligt.Bröderna Lindströms bok beskriver lättillgängligt Sveriges födelse -- men ur förlorarnas perspektiv. Därmed stiger skuggorna fram av ett annat land, Svitjod -- ett möjligt Sverige som aldrig kom till på grund av såväl kamp och blodspillan som slump och tillfälligheter. [Elib]

När Josefine kommer hem till föräldrarna för att fira jul möts hon av en överraskning. Julkrubban som alltid stått på byrån står inte där. Adventsstakarna är också borta. Och var är stanniolänglarna som brukar hänga i granen? Trött på religionen som marknadsgyckel och upphov till krig har Josefines pappa städat undan allt vad kristendom heter. För vad har den med julen att göra?Omslagsformgivare: Ilse-Mari Berglin [Elib]

Det finns ett ord som antagligen är det första i alla språks födelse, som har samma innebörd världen över och som fortfarande används på samma sätt. Fredrik Lindström ger oss förklaringen och bakgrunden till denna gemensamma nämnare och tar oss därifrån vidare till sin syn på vår språkliga kreativitet, hur den gestaltar sig i takt med att vår uppfattning om det barnsliga kontra det vuxna förändras. Sedan ungdomskulturen skapades har språket blivit ett annat, lika stor betydelse har samhällets omvandling inneburit. Vi gör ständigt nya språkliga val beroende på vår omgivning och Lindström kan berätta om våra personnamns historia, vilka skällsord som återvänds och varför vi svär så mesigt i Sverige. Men också mycket annat innehåller denna personliga och aktuella bok, som även den är kryddad med välfunna "ordspalter"."Det är bara att tacka och ta emot. Bättre svenskmagister är svår att föreställa sig."HELSINGBORGS DAGBLAD"En djävel på att spåra upp remixer och heta hårdknutar i vårt trasiga tungomål."KJELL ALINGE"Jordens roligaste språkvetare."FINANS VISIONOmslagsformgivare:John Eyre [Elib]