Det är tidigt 1900-tal på Gotland och hittebarnet Alma lever sina första sju år hos Änkan Smitterlöf. Isolerad i minsta fattigstugan längst bort på Vibble Gårds utmarker i Västerhejde socken. Tattarunge - mörkögd och mörklockig - upphittad och bortglömd...

42-åriga Hanna trivs med livet i Stockholm, men när hennes mormor skadar sig och behöver hjälp tvingas hon upp till den lilla byn Storsjöhöjden i Jämtland. Byn där hon tillbringade sin barndoms somrar är sig lik: samma ljuvliga ängar, samma vackra vyer mot fjällen ... och samma Mattias. För tjugofem år sedan hade Hanna och Mattias en himlastormande romans här. Idag är han getbonde med eget mejeri, och lever ensam med dottern Felicia. Det dröjer inte länge innan känslorna åter väcks till liv mellan Mattias och Hanna, och Hanna blir dessutom förtjust i 9-åriga Felicia. Ändå bestämmer de sig vuxet för att hålla det på en sommarromans-nivå. Juni, juli, halva augusti. Men Hanna bär på en hemlighet. Ett sår som aldrig läkt. Och plötsligt sker en olycka som vänder upp och ner på hela sommaren. Var hör Hanna egentligen hemma?

Den föräldralösa pojken Tjurka adopteras av en rysk KGB-överste som vill göra pojken till en avbild av sig själv. Som vilsen ung man blir Tjurka senare placerad på Humboldts Universitet i Berlin som informatör för Stasi. Efter murens fall hamnar Tjurka i en farofylld tillvaro i USA där han skriver sina halsbrytande memoarer, medan han i limbo väntar på inträdet till helvetet.

Ester Blenda Nordströms bok Patron Ann-Mari – Rackarungen blir bonde med efterord av Ylva Floreman. Ester Blenda Nordström var Sveriges första wallraff­journalist – och en av världens första, i alla fall långt före Günther Wallraff – när hon år 1914 utgav sig för att vara bondpiga och sökte jobb på en gård i Sörmland. Resultatet blev En piga bland pigor som avslöjade hur pigorna på landet hade det. Boken blev en bestseller och trycktes i 15 upplagor. Ändå var både hon och hennes mest kända bok nästan helt bortglömda när Bakhåll återupptäckte henne 2012 och började återutge hennes böcker, vilket ledde till en ny vår för henne, med Anna Hylanders dokumentärfilm Ester Blenda och Fatima Bremmers biografi Ett jävla solsken (som belönades med Augustpriset). Men Ester Blenda gjorde så mycket mer än En piga. Hennes resor världen över blev lysande resereportage och vad många inte vet är att denna multibegåvade skribent också skrev barn- och ungdomsböcker om sitt alter ego Ann-Mari Lindelöf, böcker som även de blev bestsellers på sin tid men som hunnit glömmas bort och inte funnits i tryck på decennier. Något som är extra intressant är att Ester Blendas Ann-Mari-böcker blev en stor inspirationskälla för Astrid Lindgren. Ann-Maris otyglade personlighet känns igen hos såväl Madicken som Pippi och Emil. Madicken hoppar från taket med ett paraply som fallskärm – det gjorde Ann-Marie redan 1919. Och den ”förgrömmade ungen” Emils busstreck är nästan kopior av Ann-Maris upptåg. Bakhåll har redan publicerat de två första böckerna om Ann-Mari: En rackarunge och 15 år – Några blad i en rackarunges liv. Detta är den tredje: Patron Ann-Mari – Rackarungen blir bonde. Ann-Mari är nu 19 år. Lika full av energi som tidigare. Hon har mognat. Borta är busandet, nu är det allvar. Hennes spretiga rastlöshet har övergått i konkret konstruktiv handlingskraft. Hon blir en purung bonde när hon

tar över ett nedlagt lantbruk och nystartar det. Röjer i husen, städar, målar, reparerar, skaffar djur. Skaffar till och med en äggkläckningsmaskin och på första försöket kläcker hon fram hela 77 kycklingar. Ester Blenda berättar – lika levande och medryckande som i alla sina böcker – om Ann-Maris vedermödor på gården. Allt är så visuellt skildrat att man ser det hela framför sig. Samtidigt som boken beskriver Sverige för hundra år sedan är den ett porträtt av Ester Blenda själv som ung, I efterordet berättar Ylva Floreman om den oförlikneliga Ester Blendas person och om hennes insats som pionjär inom den moderna journalistiken. Ester Blenda Nordströms bok Patron Ann-Mari – Rackarungen blir bonde. Efterord Ylva Floreman. ISBN 978-91-7742-549-6. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar. 144 sidor.

En ensam kvinna i trettioårsåldern. Genom ett jobbuppdrag lär hon känna den äldre konstnären Helena och blir hennes assistent, vän och vittne. Olga är Helenas knepiga tonårsdotter. Berättarjaget känner instinktivt att hon vill vara Helenas allt, tillhöra henne - ända tills hon träffar Olga och besattheten byter riktning. De inleder en hemlig, förbjuden och ojämlik relation i den gamla förfallna staden Ermoupoli i grekiska Kykladerna, där de tre kvinnorna tillbringar en lång het sensommar och höst. Antiken är en roman om tillhörighet, sexualitet, tabu, familj och besatthet. Ett triangeldrama mellan en mor, hennes tonårsdotter och moderns yngre väninna. Några varma månader i staden Ermoupoli i grekiska kykladerna. En queer Lolita-berättelse.

En ung kvinna kvinna hittas ihjälskjuten på ett härbärge i Stockholm. Tre våningar upp vaknar polisen Leo Junker i sin lägenhet av sirenerna. Nästan tjugo år tidigare, under uppväxten i förorten Salem, möter den unge Leo två personer som för alltid kommer att stanna hos honom. John och Leo blir vänner, Leo och Julia blir något mer. I skuggorna skymtar någon som kommer att förändra allt.Det är slutet av sommaren och i utkanterna av Stockholm börjar sökandet efter en gärningsman, där varje steg framåt endast leder längre in i en labyrint."Den osynlige mannen från Salem" är den första delen i den hyllade serien om polisen Leo Junker.

Ett samtidsdrama av en mästare på att skildra relationer.