Vad krävs för att bli svensk? Glöm det juridiska. Vad är det andra? Vilka filmer ska man se och vilka böcker ska man läsa? Vilka platser ska man besöka, för att bli svensk på riktigt? Brittiske Tomas Spragg Nilsson ställde exakt dessa frågor till vilt främmande människor på Twitter. Och när svaren började komma tillbaka ställde han samman en lista som han hade tio månader på sig att beta av, innan det var dags att ansöka om svenskt medborgarskap. För att verkligen förstå sig på alla vad, hur och varför tog han hjälp av olika svenskar för att bocka av punkterna på listan. Resultatet är ett äventyr som sträcker sig från Göteborg och via Falun och Roslagen till landets nordligaste punkt, men inte till Thailand. Tomas har ätit surströmming, falukorv och alldeles för många semlor. Han har sjungit nationalsången i direktsänd radio men inte i kör, som han hade hoppats. Han har lärt känna nya människor, utmanat sina perspektiv och sprängt komfortzonen på sätt han aldrig kunnat föreställa sig. "Jag tror att Tomas Spragg Nilssons projekt ”Becoming Swedish” och denna bok bjuder på en djupare förståelse för den komplexa verklighet som möter invandrare när de försöker integrera sig och förstå sig på kulturen, värderingar och de sociala koderna i Sverige. Men projektet är också en spegel för svenskar och en chans att se ”svenskheten” i nytt ljus." Jan Eliasson Tomas Spragg Nilsson Tomas är fotograf och filmfotograf med förkärlek för spännande historier. Han är född och uppvuxen i Storbritannien, blev vuxen i Bryssel och bor numera i Stockholm. I arbetet skriver han om frågor gällande fred och trygghet.

Den här tankeväckande och nyansrika boken handlar om fågelskådare, om de som ser och lyssnar på fåglar. I fokus är deras berättelser. Med skarp och öppen blick undersöker etnologen Susanne Nylund Skog hur fågelskådarna beskriver sig själva och fågelskådning. Hon analyserar deras jargong, erfarenhetsberättelser, vandringssägner, reseskildringar, fågelrapporter, handböcker, skönlitterära skildringar och bloggar. De tidiga fågelskådarna var män som sköt sina byten för att kunna granska och artbestämma dem. Idag har geväret ersatts av kikaren och fågelskådning engagerar unga och gamla, män och kvinnor. Själva artbestämningen utgör endast en liten del av aktiviteten. Några skådar fåglar för naturupplevelsens skull, andra för den sociala gemenskapen och ytterligare andra samlar på sedda arter och tävlar med varandra. I deras berättelser gestaltas fågelskådning som en fartfylld och kunskapsbaserad aktivitet, och fågelskådaren som å ena sidan äventyrlig och flexibel, å andra sidan naturvetenskapligt kunnig och tålmodig. Den idealiska fågelskådaren sätter dessutom alltid fåglarna, miljön och naturen i första rummet. Föreställningen om fågelskådaren som en äldre man klädd i kaki är också på väg att förändras och ge plats för bland andra den kvinnliga nörden, den nya gentlemannen och den njutande naturesteten. Samlare, jägare och andra fågelskådare är lättläst populärvetenskap där författaren med varsam hand analyserar fågelskådarnas berättelser och ledsagar läsaren genom snustorra rapporter och hisnande historier.