En bok om kvinnliga pionjärer genom tiderna. Läsaren möter bl.a. författare, konstnärer, forskare, upptäcktsresande, nunnor, hantverkare och härförare som alla trotsat gränser och visat på kvinnors möjligheter. Märks gör bl.a. Hildegard av Bingen, Teresa av Avila, Marie Curie och George Sand.

En essä som handlar om floderna Rhône, Rhen och Themsen. Författaren knyter ihop kulturhistora, miljöfrågor och naturvetenskap med sin egen familjesaga. Hon följer floderna från källorna till haven och ställer frågor om tiden, livet och döden.

Essä om kreativitet. Författaren vill bl.a. föra en begreppsdiskussion samt redogöra för kreativitetsforskningens rön, belysta med exempel från vetenskap, litteratur och konst.

Från min veranda är geografen, Danteöversättaren och mystikern Arnold Norlinds (1883–1929) andliga testamente. En tröstebok från en fattig sjuksäng vid skogsbrynet till en värld som ropar efter helande. Boken utkom första gången 1928 och görs nu tillgänglig på nytt, lätt språkligt moderniserad och med förord av Alva Dahl.

Garbo går iland knyter an till Gunnar D Hanssons tidigare essävolymer: Ärans hospital (1999), Lyckans berså (2008) och Var slutar texten? (2011). Också här finner man en sällsynt spännvidd – från den isländska sagadiktningen till kommissarie Maigret, från Ingierd Gunnarsdotter till Evert Taube, från Nelly Sachs till en poetikdebatt inom 800-talets sanskritlitteratur.

I "Döden på stranden" utforskar Per Högselius människans förhållande – i nuet och det förflutna – till havsstranden som ett dödens, skräckens och sorgens territorium. Till sin hjälp tar han samtidens berättelser såväl som konst-, film- och litteraturhistorien.

Närmare naturen är en populärvetenskaplig bok om varför vi mår bra av att vistas därute; bland träden och fåglarna, i solen, vid vattnet och utsikterna. Bekymmer och stress blir mindre tunga om vi går ut ur människobubblan och in i det där större levande sammanhanget. Efter snart fyrtio år av forskning i ämnet har naturens förmåga att göra oss friskare, gladare, lugnare och smartare blivit erkänd på allvar. Att närhet till naturen också kan bygga trygghet och existentiellt fotfäste pratas det inte lika mycket om.

Sverige kallas ibland för världens mest sekulariserade land. Medlemstalen i de religiösa församlingarna sjunker. Samtidigt söker sig allt fler svenskar ut i naturen för att hitta en plats för kontemplation. Är det så att det är ute i skog och mark som de avkristnade svenskarna möter det som en gång söktes i kyrkan? Är naturen svenskarnas nya religion och hur blev den i så fall det? I Granskogsfolk tecknar David Thurfjell den svenska naturkärlekens religionshistoria, från fornnordiska föreställningar om en besjälad vildmark, via de katolska och lutherska periodernas folktro och troslära, till den moderna tidens exploatering och naturromantik. Det blir en berättelse om vår relation till den natur som vi älskar och är en del av, men som vi samtidigt ständigt söker dominera eller fjärma oss ifrån.