Sara och hennes föräldrar har flyttat till en liten håla på landet. Det är ett fruktansvärt ställe. Samtidigt som Sara får reda på att föräldrarna ska stanna i minst två år, börjar det hända saker. Det brinner på flera ställen i samhället, Sara drömmer mardrömmar och vaknar med rivmärken på händerna.

Den tredje boken om spökerierna i Krabbsjögrund. En nyinflyttad illusionist anställer Karl och Sara för att sortera alla de föremål som husets förre ägare samlade på sig. Han försvann under mystiska omständigheter och det ryktas om att han kunde lura döden. I källaren hittar barnen ett altare byggt kring en källa.

När källaren i den gamla Firnskolan renoveras, hittar man ett igenmurat rum. En av byggarbetarna tar med sig några föremål därifrån och efter det börjar både kusliga och farliga saker hända. Nyinflyttade Leo dras in i något som alltför mycket påminner honom om anledningen till att han tvingats byta skola. Tillsammans med Natta och Teddy tvingas han undersöka det ondskefulla som gömmer sig i källaren. [Barnbokskatalogen]

Vill du höra något riktigt, riktigt läskigt? Känsliga föräldrar varnas Mardrömssällskapet har packat sina väskor och klivit ombord på ett nattåg. De samlas i restaurangvagnen tillsammans med både resenärer och tågvärdar som skrattar nervöst medan tåget rullar genom natten. Mardrömssällskapets uppgift är att berätta så hemska historier som möjligt om onda platser, mörka hemligheter och djupa sorger. Som till exempel: Hur farligt kan det vara att inte städa sitt rum? Vad händer i världens läskigaste spökhistoria? Och utför man verkligen skrämmande experiment på gammelmormors ålderdomshem? Men berättelserna lockar också fram onda krafter som rör sig genom vagnar och kupéer. Det är något märkligt med just det här nattåget Fem nya kusliga spökhistorier samlade i en bok, för dig som älskar att bli rädd!

Ingen tror väl på spöken, egentligen. Barnen i skolan älskar att skrämma Lilla Hon. De berättar historier om Matfarbrorn som kokar korv på elever, om Slöjdflickan med en sax i hjärtat och andra hemskheter, på vinden, i källaren, i biblioteket. Lilla Hon bryr sig inte värst, vill mest leka i kuddrummet. Men de andra barnen har andra planer. Onda planer. Frågan är vems historier som är mest skrämmande? Och vad spöken egentligen tror på? Lilla Hon vet. [Barnbokskatalogen]

Teddy, Natta och Leo har mardrömmar om det som hände i källaren. För att bearbeta sin rädsla börjar Teddy koda ett dataspel om Firnbarnen. Spelet blir kusligt bra, det är nästan som det har ett eget liv. Men mardrömmarna om lärarinnan försvinner inte, hennes vålnad finns kvar och nu kräver hon ersättning för barnen som togs ifrån henne. [Barnbokskatalogen]

Första boken om spökerierna i Krabbsjögrund. Karl ska bo några höstveckor hos sin morfar. När han kommer till Krabbsjögrund känner han att något hotfullt och ondsint vilar över staden. Morfar är sig heller inte lik. När han sedan försvinner ger sig Karl och hans sommarkompis Sara ut för att hitta honom i dimman.

Fjärde boken om spökerierna i Krabbsjögrund. Under det årliga seglarlägret i Krabbsjögrund ska Karl och Sara ordna en nattlig skattjakt på den mystiska Häggmarsön för lägerdeltagarna. Enligt sägnen är ön hemsökt av den ökände sjörövaren och smuggelkungen Sjövargen och det verkar fortfarande ske märkliga saker här.

Femte boken om spökerierna i Krabbsjögrund. Saras barndomskompis Agnes återvänder till Krabbsjögrund och orsakar splittring mellan bästisarna Karl och Sara. Samtidigt börjar det hända märkliga saker på skolan. Det är som om ondskan sipprar in genom väggarna och Agnes tycks alltid befinna sig i dess centrum.

Sjätte boken om spökerierna i Krabbsjögrund. Karls morfar är gammal och börjar få svårt att gå. När han besöker det nyöppnade äldreboendet Silverräven, träffar han en bekant som berättar att det händer underliga saker där. Karl och Sara undersöker händelserna och som vanligt försöker doktor Ekwall hindra dem.

Den andra delen i serien om spökerierna i Krabbsjögrund. Karl har börjat i skolan i Krabbsjögrund. Nu är det jullov och Karl har upptäckt att det pågår något mystiskt bortom kolerakyrkogården på nätterna. Dessutom uppträder Karls vän Sara konstigt. Och varför är Kapten Svarteks grav alltid så välskött?

Fem skräcknoveller som börjar med en mördare i en park. Sedan handlar det om Fredrik som drömmer om att bli stjärnkock och lyckas när han råkar använda en speciell ingrediens. En flicka som sörjer sin döda bror och en pojke som måste gå över en kyrkogård får också plats i boken. Precis som en mycket obehaglig sandstrand där det inte är bra att bygga sandslott. [Barnbokskatalogen]

Fem blodisande berättelser. Vardagliga saker som burfåglar, Youtubeklipp, vargaktivister och författare kan ruva på gruvliga hemligheter. [Barnbokskatalogen]

Spänning och kusligheter i skärgårdsmiljö, där inget är vad det ser ut att vara, och ingen går att lita på. När Hilde ska spendera sommarlovet i mormors båtsmanstorp sätts mörka krafter i rörelse. Vad är det som händer på ön? I sin jakt på sanningen dras Hilde in en värld av våld, svek och död, där bara en tunn hinna skiljer de levande från de döda, och nuet från det förflutna.

Lina vill egentligen inte skada sig själv. Men smärtan har blivit ett sätt att hantera alla jobbiga känslor inom henne. Om det gör ont utanpå gör det inte lika ont inuti. Ingenting annat verkar hjälpa. Men då Lina en kväll följer med sin mamma till stallet händer något. Hon träffar Egon, en ledsen och missförstådd häst som ingen orkar ta hand om. Lina känner igen sig i Egon, hon är också trasig inuti. Och hon vill hjälpa honom. Men för att hjälpa honom måste hon även hjälpa sig själv. Kan de klara det, tillsammans? Det enda som hjälper är del ett i en ny serie där vi får lära känna några ungdomar med helt olika bakgrund, men som har det gemensamt att de hänger i samma stall. Först ut är boken om Lina som i stallet hittar en fristad och kanske en väg ut ur sitt självskadebeteende. Camilla Jönsson skriver lätt om tunga ämnen för unga. Hegas böcker – lätta att läsa. Svåra att motstå.

Ester Blenda Nordströms bok Patron Ann-Mari – Rackarungen blir bonde med efterord av Ylva Floreman. Ester Blenda Nordström var Sveriges första wallraff­journalist – och en av världens första, i alla fall långt före Günther Wallraff – när hon år 1914 utgav sig för att vara bondpiga och sökte jobb på en gård i Sörmland. Resultatet blev En piga bland pigor som avslöjade hur pigorna på landet hade det. Boken blev en bestseller och trycktes i 15 upplagor. Ändå var både hon och hennes mest kända bok nästan helt bortglömda när Bakhåll återupptäckte henne 2012 och började återutge hennes böcker, vilket ledde till en ny vår för henne, med Anna Hylanders dokumentärfilm Ester Blenda och Fatima Bremmers biografi Ett jävla solsken (som belönades med Augustpriset). Men Ester Blenda gjorde så mycket mer än En piga. Hennes resor världen över blev lysande resereportage och vad många inte vet är att denna multibegåvade skribent också skrev barn- och ungdomsböcker om sitt alter ego Ann-Mari Lindelöf, böcker som även de blev bestsellers på sin tid men som hunnit glömmas bort och inte funnits i tryck på decennier. Något som är extra intressant är att Ester Blendas Ann-Mari-böcker blev en stor inspirationskälla för Astrid Lindgren. Ann-Maris otyglade personlighet känns igen hos såväl Madicken som Pippi och Emil. Madicken hoppar från taket med ett paraply som fallskärm – det gjorde Ann-Marie redan 1919. Och den ”förgrömmade ungen” Emils busstreck är nästan kopior av Ann-Maris upptåg. Bakhåll har redan publicerat de två första böckerna om Ann-Mari: En rackarunge och 15 år – Några blad i en rackarunges liv. Detta är den tredje: Patron Ann-Mari – Rackarungen blir bonde. Ann-Mari är nu 19 år. Lika full av energi som tidigare. Hon har mognat. Borta är busandet, nu är det allvar. Hennes spretiga rastlöshet har övergått i konkret konstruktiv handlingskraft. Hon blir en purung bonde när hon

tar över ett nedlagt lantbruk och nystartar det. Röjer i husen, städar, målar, reparerar, skaffar djur. Skaffar till och med en äggkläckningsmaskin och på första försöket kläcker hon fram hela 77 kycklingar. Ester Blenda berättar – lika levande och medryckande som i alla sina böcker – om Ann-Maris vedermödor på gården. Allt är så visuellt skildrat att man ser det hela framför sig. Samtidigt som boken beskriver Sverige för hundra år sedan är den ett porträtt av Ester Blenda själv som ung, I efterordet berättar Ylva Floreman om den oförlikneliga Ester Blendas person och om hennes insats som pionjär inom den moderna journalistiken. Ester Blenda Nordströms bok Patron Ann-Mari – Rackarungen blir bonde. Efterord Ylva Floreman. ISBN 978-91-7742-549-6. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar med flikar. 144 sidor.

Det är sommarlov och året är 1974. Radion spelar discomusik och Svensktopps-låter, televisionen har bara två kanaler och det har börjat bli poppis att rida på ridskola. Jenny, 13 år och hennes bästis Fia åker till Ekehovs slott på ridläger men det som skulle bli en ljus och glädjefylld vecka, utvecklar sig till något helt annat. Det vilar ett hotfullt mörker över den drömlikt vackra gården som ger Jenny kalla kårar i sensommarvärmen. Vem är kvinnan i fönstret? Vad är det den stränga ridläraren är så rädd för? Och vad var det som hände på slottet för tvåhundra år sen, som ingen vill prata om? Jenny dras motvilligt in i ett historiskt drama och börjar inse att hon inte hamnat på Ekehov av en slump. Hon ser tecken som förebådar något fasansfullt, samtidigt som hon måste hantera sin svekfulla väninna och de lömska intrigerna i gruppen av tonåringar. Men där finns även de älskade hästarna, magiska ögonblick, äventyrliga ridturer och en växande insikt hos Jenny om att man ibland måste våga göra det man är allra mest rädd för.

På sin 18-årsdag kommer Alba att få sina krafter. Det är så självklart att hela släkten chockas när Alba inte klarar av provet som ordbrodös. Kraften har gått i arv i släkten i generation efter generation av kvinnor så varför kan inte Alba? Något stoppar hennes krafter. Istället för lärlingåret i USA kommer Alba till en släkting i Stockholm. Där får hon en helt annan bild av en ordbrodös liv och villkor än den hon vuxit upp med. Kan man faktiskt välja? Finns det onda ordbrodöser? I en kapplöpning med tiden för att skydda människor letar Alba och hennes vänner efter ledtrådar till vad som hänt. [Barnbokskatalogen]

Jossan är uppvuxen på en husbåt. Hennes pappa arbetade på Statens maritima museum på Skeppsholmen i Stockholm och båtar och sjöfart har alltid varit en stor del av familjens liv. Nu är pappan död, och Jossan och hennes mamma kanske måste flytta från båten; det är bara anställda vid museet som har rätt till kajplatserna på Skeppsholmen. Men Jossan tänker inte ge sig utan strid. Husbåten Vivan har alltid varit hennes hem, hon tänker inte gå med på att den säljs, bara så där! Jossan och hennes pappa delade ett stort intresse för Vasaskeppet, och efter pappans död nystas en historia från 1600-talet upp, en historia som har stor betydelse även i dag. Kanske kan den hjälpa Jossan att rädda Vivan och få bo kvar? Johanna Wilson har skrivit en berättelse som tar avstamp i ett nutida Stockholm, men förgrenar sig ända tillbaka till 1600-talet när skeppet Vasa byggdes. Vi får följa dagens Jossan och dåtidens Josefina, deras historier löper sida vid sida och flätas sedan samman på ett snillrikt sätt. En historisk roman och modern ungdomsbok i ett!

Moas mamma kommer att dö. Det är sant även om Moa inte vill tänka på det. Men det är svårt att inte tänka på det. Speciellt när Leni, Moas bästa vän, hela tiden påminner om det genom sina medlidande blickar. Moa är trött på att vara stackars Moa. Moa är också trött på att Leni har allt medan Moa inte har något. Tills en dag när Lenis, självklart underbara perfekta, pojkvän David börjar titta mer på Moa än Leni. I uppföljaren till När allt förändras får vi Moas syn på det som hände den där ödesdigra dagen i musikrummet. Med Emma Frey-Skøtts enkla meningar och konkreta men poetiska språk följer vi händelserna kring sveket mot Leni genom bästisen Moas ögon. Vackert och smärtsamt om hur de stora känslorna när en förälder håller på att dö, blandas med tonårens problem kring kärlek, vänskap och att passa in. Hegas böcker – lätta att läsa. Svåra att motstå.

I Vibeke Olssons moderna klassiker "Ulrike och kriget" har andra världskriget just brutit ut. Ulrike har under sin skoltid blivit utsatt för Hitlers propagandaapparat och är därför vid tretton års ålder en helhjärtad nationalsocialist. Hon tror blint på Tysklands rättvisa och slutliga seger. Utan att ifrågasätta utstår hon bombangrepp, sömnlösa nätter, hunger och kyla.I den fristående uppföljaren "Ulrike och freden" möter vi Ulrike när kriget är slut och drömmen om ett Stor-Tyskland är grusad. Ulrike har förlorat allt, sina föräldrar, två bröder och sin tro på Gud. Ulrikes lön som städerska på Hauptbahnhof räcker inte och för att överleva börjar hon prostituera sig.Vibeke Olsson var bara femton år när hon skrev den första romanen om Ulrike; en skildring av hur det kan komma sig att en så stor del av det tyska folket ställde upp för sin Führer. Boken visar också hur påverkbara unga människor kan vara och hur lätt det är att bli indoktrinerad av skicklig propaganda. Böckerna om Ulrike hör hemma i kanon, när de nu ges ut i samlingsvolym är det med förhoppningen att de ska hitta en ny generation läsare.