Marta Breen och Jenny Jordahl berättar initierat, lättfattligt och roligt om kvinnorättsrörelsens många dramatiska slag ur ett unikt internationellt och historiskt perspektiv.

Fredrika Bremer (1801-1865) är en av Sveriges internationellt mest välkända författare och kulturpersonligheter. Hon var också en av sin tids främsta förespråkare för kvinnors rättigheter och hennes arbete fick en avgörande betydelse för Sveriges politiska utveckling.  Konsekvent tog Bremer ställning för ett friare och mer liberalt samhälle.

Marta Breen och Jenny Jordahl berättar initierat, lättfattligt och roligt om kvinnorättsrörelsens många dramatiska slag ur ett unikt internationellt och historiskt perspektiv.

Ellen Key och Selma Lagerlöf brevväxlade under tre decennier. De båda litterära giganterna hade en sällsynt vänskap där deras engagemang i kvinnofrågan och fredsarbetet var starka gemensamma nämnare. De sände sina böcker till varandra, bad om utlåtanden och kom med råd. De skrev om de personer och den samtid de delade I breven kommer nya rön om deras relation fram, historien skrivs om.

Nina Björk har i olika sammanhang skrivit utmanande om politik i tjugofem år. Inte sällan har hennes åsikter väckt starka reaktioner. Över tid går det att se att argumentationen har haft en kärna: hennes meningsmotståndare har hävdat att hon vill bestämma över andra och inskränka individers frihet. Hon själv menar å sin sida att det redan är så att några bestämmer över andra och att individen redan är ofri. Den här boken handlar om den kärnan. Det är ett försök att tänka filosofiskt kring politik och kring människors liv, bortom dagspolitiken.

Nanny Palmkvist (1862–1940) stod på barrikaderna i sekelskiftets Sverige, med en vision om ett helt nytt samhälle. Hon ville reformera skolan så att den tog tillvara varje barns unika förmåga och cyklade hundratals mil trots att det ansågs skamligt för kvinnor att idrotta. Hon ville att kvinnor skulle få vara hela människor, bortom begränsande könsroller och förespråkade djurs lika rätt att röra sig fritt på jorden. Hennes kompromisslöshet i kampen för rättvisa väckte stort motstånd bland dåtidens makthavare, vilket osynliggjort hennes visionära idéer om medmänsklighet. Fram tills nu.

2021 är det 100 år sedan allmän och lika rösträtt infördes i Sverige, men kan vi någonsin ta demokratin för given?

Han är så bra på att ta egentid blottlägger de strukturer som leder till ojämställdhet i relationer, i familjen och på arbetet. Det handlar om vem som får styra över tiden eller störas, om känslomässigt arbete, tolkningsföreträde, ansvar i vardagen och om ohörda röster i arbetslivet.