Enligt den amerikanska drömmen kan varje människa bli sin egen lyckas smed. Men hur ska man kunna förverkliga sig själv om man inte har hälsan? Den frågan ställer sig historikern Timothy Snyder i en rasande uppgörelse med synen på omsorg, individualism och solidaritet.

En liten bok om fotboll, demokrati och hur man bygger ett samhälle är en kärleksförklaring till världens populäraste sport och samtidigt en tankebok om hur vi tar hand om den värld vi tillsammans befolkar.

Historikern och journalisten Anne Applebaum skildrar den speciella politiska utvecklingen i många länder i Europa de senaste två decennierna. Metodiskt redogör hon för den antidemokratiska tendens som blivit alltmer tydlig i till exempel Polen och Ungern.Applebaum utforskar i detalj attraktionen av nya auktoritära rörelser för människor som lever i demokratier. Vad erbjuder dessa rörelser? Till vilka instinkter talar de? Varför har de dykt upp just nu? Boken innehåller några nya rapporter, från Spanien, Schweiz och Brasilien. Applebaum undersöker några historiska exempel på andra samhällen som förförts av auktoritär retorik, däribland det stalinistiska Centraleuropa, liksom Nazityskland. Hon utforskar också polariseringen och dess effekter, meritokratin och dess missnöje. Men det viktigaste fokuset ligger på attraktionen av totalitärt tänkande och enpartistatens lockelse.

I Fores antologi Va?! Är demokratin hotad? har vi låtit olika personer skriva om hoten mot den liberala demokratin. Boken belyser vilka hot som finns, vad som står på spel och vad man kan lära sig av såväl historien som pågående trender. Författarna förklarar att människan genom historien har pendlat mellan öppenhet och slutenhet samt visar att demokratins kris är global när autokratin och populismen vinner mark världen över. De beskriver hur konspirationsteorier ger fäste åt alternativa världsbilder som omöjliggör det demokratiska samtalet och på vilket sätt klimatförändringarnas konsekvenser hör ihop med hoten mot den liberala demokratin. Det blir tydligt i antologin att den liberala demokratin är hotad även i Sverige. Som Bengt Westerberg skriver i antologin: "Därför gäller det att ta hoten på allvar, att göra tydligt vad som står på spel och att, innan det är för sent, övertyga medborgarna om att den liberala demokratin är värd att försvara." Det hoppas vi göra med denna antologi. God läsning!

Från höger och vänster framträder just nu rörelser i hela världen som anser sig tala för folket. Att all politisk makt utgår från folket kallas med ett hävdvunnet uttryck folksuveränitet och ligger till grund för en rad demokratier. Men vilka är "folket" i demokratin?

Vad är demokrati? Hur fungerar demokrati och vad spelar den för roll för oss? Och hur är det att leva i länder där demokratin inte finns? Koll på demokrati är en lättläst faktabok om hur demokratin uppstod, hur den fungerar idag och hur alla kan vara med och påverka samhället...

Tänk om du hade fått lov att rösta i valet! Vad hade du velat ändra i Sverige? Vilka frågor är viktiga för dig? För att få rösta i riksdagsvalet måste man vara 18 år. Det tycker Rädda barnens ungdomsförbund är alldeles för sent. I den här boken får du tips på hur du kan påverka ditt liv under tiden du väntar på att bli äldre. Eller på att åldern för att få rösta sänks. Utforskaren Du kan visar barn hur de kan engagera sig för att få mer att säga till om. I den här boken berättar vi om demokrati, val och yttrandefrihet. Men den belyser också frågan om barns rättigheter och möjligheter att påverka samt varför man borde sänka rösträttsåldern till 16 år. I höst är det val i Sverige och inför det borde alla barn få chans att lära sig mer om demokrati och hur de kan påverka sina liv. Hegas böcker – lätta att läsa. Svåra att motstå.

Demokratin är det enda styrelseskick som lägger sitt öde i våra händer. I det ligger dess stora styrka men också dess stora sårbarhet. När desinformation och propaganda utnyttjar denna sårbarhet är det avgörande att vi är medvetna om demokratins stora värde.

2021 är det 100 år sedan allmän och lika rösträtt infördes i Sverige, men kan vi någonsin ta demokratin för given?

Välfärdsstat i förändring beskriver Västeuropa under 2000-talet. Författaren strävar efter att fånga huvudmönstren i välfärdsstaternas förändringar och diskuterar också vilka drivkrafterna bakom har varit samt vilka konsekvenser de har fått på den sociala välfärden i Europa. Boken innehåller även en diskussion om de metodologiska och teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för välfärdsstatliga analyser och jämförelser. Två budskap är centrala. Det första är att välfärdsstaten och dess förändringar är mångfacetterade fenomen som kan förstås och mätas på olika sätt. Det andra att de västeuropeiska välfärdsstaterna har genomgått, och fortsätter att genomgå, förändringar. Dessa har i många fall inneburit att vi har fått försämrade sociala skyddsnät, men förändringarna har samtidigt inneburit expansion inom andra områden av välfärdsstaten – i första hand de nya sociala riskområden som socialpolitiken riktar sig till. Vi bör därmed kanske förstå välfärdsstatens förändring som en kontinuerlig anpassningsprocess där huvudmålet är att "rekalibrera" socialpolitiken i förhållande till förändrade behov och förutsättningar. Boken vänder sig i första hand till studerande vid socialvetenskapliga och samhällsvetenskapliga universitets- och högskoleutbildningar i de nordiska länderna, men kan läsas av alla som har ett intresse för välfärdsstatens förändring.

"Jag får ofta frågan hur jag står ut med att bo i Ryssland, både av ryssar och västerlänningar. Varför bo och arbeta i ett land där vardagen är så fylld av besvär? Där byråkratin är så snårig och myndigheterna så opålitliga. Du skulle ju kunna ha ett mycket enklare liv i Europa. Det är sant. Men också ett mycket mindre intressant liv." Det är farligt att vara oppositionell i Ryssland. Om man deltar i demonstrationer och gör motstånd riskerar man sitt liv och sin frihet. Ändå gör ryssar det trotsar regimen för att stå upp för det de tror på. Samtidigt är det många ryssar som väljer att tiga, att ignorera landets blodiga historia och komplicerade förhållande till demokratin så länge makthavarna lämnar dem själva och deras familjer i fred. Hur kommer det sig? Med sin djupa kunskap om Ryssland och sin stora kärlek till dess folk har Anna-Lena Laurén blivit en av våra mest lästa och uppskattade journalister. I Sammetsdiktaturen får vi en inblick i det politiska spelet i Kreml och följer med hem till köken hos vanliga ryssar. Levande och personligt ger Laurén värdefulla inblickar i vardagen i ett av världens mest motsägelsefulla och fascinerande samhällen.