Myter och påståenden inom medicin, hälsa och psykologi bekräftas eller avfärdas med hjälp av forskning och vetenskap.

I ett dagboksliknande upplägg får vi följa forskaren och författaren Emma Frans tankar och analyser, om det ständigt förändrade forskningsläget och om hur det är att oväntat hamna i centrum för en allt hätskare debatt. Vi träffar på alla från upprörda forskare och coronaprofiler till en kompis som på något sätt lyckats skaffa sig klamydia, trots förmaningarna om social distans.

Myter och påståenden inom medicin, hälsa och psykologi bekräftas eller avfärdas med hjälp av forskning och vetenskap.

Kritiskt tänkande – i teori och praktik förtydligar och problematiserar den slentrianmässiga uppmaningen till kritiskt tänkande och introducerar läsaren för tre kritiska förhållningssätt till information: det analytiska, det vetenskapliga och det källkritiska. Bokens nio författare ställer utmanande och klargörande frågor om hur det kritiska tänkandet kan förstås och framhåller kunskapens roll för hur olika typer av information kan undersökas och bedömas med avseende på rimlighet, trovärdighet och sanning. Hur ska vi som kritiska granskare förhålla oss till reklamens budskap eller den politiska debatten? Vilka källor är trovärdiga på internet och vad innebär egentligen vetenskaplighet? Boken avslutas med ett efterord av Sven-Eric Liedman. Kritiskt tänkande – i teori och praktik riktar sig till alla som söker konkreta verktyg för kritisk granskning av källor, budskap och informationsframställning, däribland blivande och verksamma lärare för grundskolans senare år och på gymnasienivå.

Forskning är det bästa som hänt mänskligheten. Miljoner människoliv har räddats genom upptäckter som penicillin, vaccin och insulin. I Kris i forskningsfrågan undersöker Kjöller hur väl skattebetalarnas forskningspengar förvaltas av politiker, myndigheter, lärosäten och forskare själva. Det korta svaret är: inte särskilt väl alls.

Vad är vetenskap? Vetenskapen påverkar våra liv på många olika sätt och att förstå vetenskapens förutsättningar och begränsningar är en viktig del av all högre utbildning. Denna bok presenterar olika perspektiv på vetenskap och vetenskapliga förhållningssätt och förmedlar på ett lättförståeligt sätt en realistisk bild av vetenskap och forskning inom beteendevetenskaperna, med tyngdpunkt på psykologi. I denna nya upplaga av boken har texten både breddats och för­djupats. Bland annat har diskussionen om vetenskapens sociala och kulturella kopplingar utvecklats, liksom kopplingen mellan 
vetenskapsteori och forskningsmetod. Först behandlas beteendevetenskaperna och en forskares vardag. Därefter presenteras ett antal grundläggande vetenskapsfilosofiska förhållningssätt och begrepp. Sedan följer en fördjupande presentation av skolbildningar såsom positivism, pragmatism, fenomenologi, hermeneutik, socialkonstruktivism, postkolonialism, genus- och feministisk forskning, etc. Boken belyser dessutom relationen mellan validitet och vetenskapsfilosofi. Därutöver behandlas vetenskaps­studier, alltså forskning om forskare och forskarsamhället. Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteende­vetenskaper kan användas på grundutbildningsnivå inom olika beteendevetenskapliga ämnen såsom psykologi, pedagogik, socio­logi, vårdvetenskap och delar av företagsekonomi. Den passar också som introduktion för att förstå vad vetenskap är i många andra discipliner och sammanhang