När Ann Zacharias var 18 år och gifte sig med Sven-Bertil Taube, skrev skvallerpressen spaltmeter om deras kärleksrelation. Det gick så långt att de tvingades ställa in sitt planerade bröllop i Paris och gifta sig i smyg senare i Sverige.  I den här boken berättar hon livfullt och målande - om sina passionerade och ibland stormiga kärleksrelationer och sin karriär som skådespelare.

Petra Mede fortsätter sin svart humoristiska vandring genom uppväxten, nu med en tonårstid fylld av perfektion och kontroll i baletten som blir mer och mer hennes liv.Vi får uppleva glimtar av dansvärldens sublimitet, men oftare dess avigsidor. Osunda kroppsideal, konkurrens och ofrivilligt dråpliga situationer, bland annat i form av tröstlösa auditions som - i den alltjämt högmodiga Petras ögon - befinner sig mil från den höga konstnärliga nivå där hon borde vara verksam.Det är en tidsskildring av ett 80-tal där den nyupptäckta sjukdomen aids tar flera vänners liv, och där jakten på en roll gör att man får utstå både hån och självförakt. Men det är också en berättelse om andra personer runt den unga Petra. Genom sin skarpa och ömsinta blick på människor sätter hon fingret på både personliga och allmänmänskliga känslor.Allt tar avstamp i Petras möten med sin före detta granne, den egensinniga, kärva och charmiga Doris, 100 år, som numera bor på ett omsorgsboende i Blackeberg. Hennes och Petras liv flätas samman på mer än ett sätt.

I sin självbiografi skildrar Anna sitt brokiga liv med humor och värme som få. Naket och öppet berättar hon om sin relation till pappa Ingmar som till en början var mycket ansträngd. Mot slutet av hans liv når de ändå en slags försoning. Och de får ett fint samarbete under inspelningen av Fanny & Alexander.

"Min barndom är min tillflyktsort." Så skriver Petra Mede i sin skildring av uppväxten och nuet. En skildring som tar avstamp i barnets intensiva känslor, varav två är särskilt ofta återkommande: skammen och högmodet. Dråpliga och rörande minnen från sjuttio- och åttiotalet i Sävedalen utanför Göteborg radas upp, och undan för undan framträder bilden av en mestadels lycklig människa med en stark känsla av att vara ämnad för något större. Skulle hon egentligen inte leva sitt liv som uppburen stjärna, en som drack paraplydrinkar på Manhattan? Parallellt följer vi den vuxna Petra under en ovanligt händelserik och känslomättad dag, som innefattar ett obekvämt besök, ett sorgligt avsked och en återkomst till en plats hon inte sett på trettiotvå år ... Det här är Petra Medes debut, skriven med den rappa och drastiska humor som vi lärt oss är hennes, men utan att rygga för livets mörker.

Här brusar strömmen förbi är skriven i dialog med de dikter som på många sätt präglat Stina Ekblads liv. Det är inte bara en självbiografi utan lika mycket ett passionerat försvar för poesin, musiken, litteraturen och vårt behov av skönhet.

Intelligent, modig, rolig som få och lite halvtokig – i en underbar blandning. Marianne Mörck blev folkkär efter rollen som mamma Birgitta i tv-serien "Bonusfamiljen" men har en lång karriär bakom sig som skådespelare, regissör och sångerska. I sin självbiografi, skriven tillsammans med Stina Jofs, delar hon med sig av sorg och drömmar, förgörande kärlek och himmelsk ensamhet. Hon bor i en säng som heter Bismarck, skäms över människans ondska och längtar till Nepal. I hela sitt liv har hon slagits för att få vara sann mot sig själv. Som nyfödd lämnades hon till ett barnhem och adopterades av sjökaptenen och hans hustru vars högsta dröm var att hennes dotter skulle gifta sig med en Volvodirektör. Så blev det inte. Sannerligen inte.

Ola Rapace framgångsrik och hyllad skådespelare med ett rörigt och trasigt förflutet som hela Sveriges bad boy har han växlat mellan ett liv på röda mattan och i sus och dus med smutsiga knarkarkvartar i förorten. Han lurade alla, men mest lurade han sig själv.

Skådespelaren Dragomir "Gago" Mrsics självbiografi är en naken berättelse om en dramatisk livsresa. Om fattigdom, kriminalitet och om att leva med rädslan som följeslagare, men också om att bryta destruktiva mönster och att hitta ljuspunkter och möjligheter när det är som mörkast. Som liten lämnar Dragomir Jugoslavien tillsammans med sin familj för att söka ett bättre liv i Stockholmsförorten Fittja. Där dras han in i kriminalitet, då ingen annan väg verkar möjlig. Med öppenhet och stor berättarglädje redogör han för en hisnande resa med toppar och dalar – om hur tiden i fängelse efter ett omtalat bankrån blir vändpunkten för honom, och om livet som skådespelare i det absoluta toppskiktet.

Ewa Fröling, en av våra allra mest kända skådespelare, skriver en poetisk, stark och vindlande text om kvinnoliv och yrkesliv. Moder Liv utgår från det cancerbesked hon fick 2016 och berättar om året med otaliga sjukhusbesök och behandlingar; en tid av ångest, smärta och ilska. Hon skriver också om moderskap, om värme, om minnen från en fantastisk karriär och de starka kvinnorna i släkten som gått före. En ärlig bok att bli både rörd, upprörd och berörd av.

Några år innan skådespelerskan Lena ­Nyman gick bort fattade hon det ovanliga beslutet att låta sina privata dagböcker tillgängliggöras för eftervärlden den dag hon dog. ­Texterna i dagböckerna har en litterär intensitet och behandlar teman som konflikten mellan kärlek och karriär, förhållandet till kropp, klassbakgrund, konstnärskap, ensamhet och frigörelse.

Komikern och skådespelaren Bianca Kronlöf skriver brev till män hon mött. Om känslor, sex, våld, maskulinitet. Till den slaka och den hårda. Till pappa och farfar. Till den ofödde sonen. Till ragget. Till dig som gått på myten och till dig som aldrig har höjt handen. Är du en av dom?