Herr X sitter på kvällståget efter att ha föreläst i grannstaden. Efter att ha slumrat till vaknar han plötsligt i den stilla tågvagnen. Vad som först inte är uppseendeväckande framstår snart som väldigt besynnerligt sover verkligen alla? Hur länge har han slumrat egentligen? Och himmelns ljus utanför tågfönstret tycks inte heller stämma överens med klockans läge. Är hans resa alls verklig?

Hermann Eichler kan på sitt apotek komma med goda råd för vartendaste piller. det är bara när det kommer till sitt eget liv han känner att han inte har ful kontroll över händelserna. Fram till dess en olycka inträffar utanför Hermanns hus, men istället för att hjälpa den påkörda flickan börjar han genom snö och vind gå in mot det vintriga Graz och drastiska insikter.

Denna bok är med andra ord kanske den mest skrämmande bok jag läst. Inte minst i kraft av att vara en så väl fungerande realistisk roman. Maartens särskilda, hjälplösa kunskap, hans position i en dröm det inte går att vakna från, där de linjära narrativen och sammanhållna subjekten brutits sönder och ingenting längre är jämförbart med någonting, beskrivs med behärskning och kontroll. Det är en sorts översättning från kaos till ordnat kaos som måste kallas för en litterär bedrift. ur Jenny Tunedals efterord Maarten är en pensionerad man från Nederländerna som sedan många år levt i USA, där han arbetat som sekreterare på ett internationellt fiskeriinstitut i Boston. Nu lever han ett stillsamt liv med sin fru Vera i det lilla samhället Glouchester längs den karga Massachusettskusten. Men Maartens liv förändras snabbt. Världen runt omkring honom upplöses. Han får allt svårare att orientera sig – att skilja mellan minnen och den verklighet som han fysiskt besitter. Han får svårare att tolka omvärldens reaktioner på hans förändrade beteende. Ingen har på ett trovärdigare eller mer förtrollat sätt lyckats beskriva upplevelserna och känslorna innefrån en människa som drabbas av alzheimers än J. Bernlef. Han lyckas beskriva vardagens absurditet och de anhörigas vilja att göra rätt. Men också deras oförmåga att faktiskt lyckas med det. Det komiska och sorgsna bryts, allteftersom boken framskrider, upp i en kuslig instängdhet i och med att Maarten alltmer tappar kontakten med verkligheten. Hjärnspöken är en odyssé genom det cerebralas upplösning. Den är skriven utifrån en mänsklig förståelse av hur ett sjukdomstillstånd kan upplevas inifrån den sjuke.

I romanen Fåglarnas hus skildrar Eva Meijer ett levnadsöde utöver det vanliga. En kvinna som gick sin egen väg och belönades med en extraordinär relation till naturens värld.

Året är 1941. Oscar Verschuur är en nederländsk diplomat bosatt i Schweiz. Hans familj är utspridd över Europa. Oscars hustru, Kate, befinner sig i England och arbetar som volontär på ett sjukhus och dottern Emma bor i Berlin och är gift med Carl – "en hygglig tysk" som arbetar på utrikesdepartementet. Emma får veta datum för tyskarnas planerade invasion av Ryssland - operation Barbarossa. Hon vidarebefordrar informationen till fadern som inte bara är diplomat utan också spionerar åt Churchills regering. Hon hoppas att han ska kunna varna ryssarna. Vad ska Oscar göra nu? Föra informationen vidare till ryssarna genom sina diplomatiska kontakter eller sätta dotterns säkerhet främst? Han vet att Gestapo bevakar dem båda och att det kan äventyra hennes liv. Om han tiger dömer han hundratusentals ryssar till döden. Men skulle någon överhuvudtaget ta honom på allvar? Stalin och Hitler är ju allierade.

I en tid präglad av massarbetslöshet och utsatthet under det socialt turbulenta 1920-talet, skissas i denna roman förhållandet mellan en far och hans son. Vi möter skuggsidorna hos två starka karaktärers kamp för att hävda sin plats i tillvaron den fruktade kronofogden Dreverhaven, och hans utomäktenskaplige son Jacobs väg från misär och misslyckande, till en lovande framtid som advokat.[Bokinfo]