Den politiska klass som för hundra år sedan styrde Europa in i första världskrigets fasor har av en enad eftervärld dömts ut som ”sömngånga­re”. Samtidigt tycks dagens ledande poli­tiker och opinionsbildare ingenting ha lärt, att döma av hur krisen i Ukraina har utvecklats. Med denna konflikt har kriget kommit tillbaka till Europa. Världen står på randen till ett nytt kallt krig. Risker­na för ett storkrig, ja, till och med ett kärn­vapenkrig, kan vara ­större än på mycket länge. Hur kunde detta tillåtas ske? Det är en av de frågor som den brittiske historikern ­Richard ­Sakwa försöker besvara i Front­linje Ukraina, ett akademiskt pionjärverk om de dramatiska händelserna i det stora gränslandet mellan Ryssland och Europeiska unionen. Förfat­taren visar med utförliga argument och många refe­renser att den hos oss ­dominerande bilden av Ukraina­konflikten på av­görande punkter är ofullständig och missvisande. Det gäller de externa, internationella, förbindelserna, där ­Richard ­Sakwa hävdar att de grundläggande orsakerna bakom tvisten inte är någon rysk expansionism, utan en västlig sådan, i form av USA, EU och Nato. Det gäller de interna, ukrainska, faktorerna, där författaren lägger stor vikt vid hur konflikten intensifierades när en extrem, och delvis våldsinriktad, ukrainsk nationalism tog över Majdan, och därefter fick ett stort inflytande över Kievs politik.

Ukraina navigerar vid 20-talets start genom populism, vild kapitalism och spirande aktivism. Krig pågår. I Ukraina på drift är en resa till en jakt efter en plats i Europa. Paul Frigyes tar tåget till Lviv och diskuterar könsroller, lär om korruption i ståtliga Kiev, gräver i folkmord i Charkiv, möter miljökämpar i stålstaden Kryvyj Rih och besöker misärturismens Mekka, Tjernobyl.

"Jag får ofta frågan hur jag står ut med att bo i Ryssland, både av ryssar och västerlänningar. Varför bo och arbeta i ett land där vardagen är så fylld av besvär? Där byråkratin är så snårig och myndigheterna så opålitliga. Du skulle ju kunna ha ett mycket enklare liv i Europa. Det är sant. Men också ett mycket mindre intressant liv." Det är farligt att vara oppositionell i Ryssland. Om man deltar i demonstrationer och gör motstånd riskerar man sitt liv och sin frihet. Ändå gör ryssar det trotsar regimen för att stå upp för det de tror på. Samtidigt är det många ryssar som väljer att tiga, att ignorera landets blodiga historia och komplicerade förhållande till demokratin så länge makthavarna lämnar dem själva och deras familjer i fred. Hur kommer det sig? Med sin djupa kunskap om Ryssland och sin stora kärlek till dess folk har Anna-Lena Laurén blivit en av våra mest lästa och uppskattade journalister. I Sammetsdiktaturen får vi en inblick i det politiska spelet i Kreml och följer med hem till köken hos vanliga ryssar. Levande och personligt ger Laurén värdefulla inblickar i vardagen i ett av världens mest motsägelsefulla och fascinerande samhällen.