Första boken om Lea. Leas mormor är död, och allt är så hemskt. Lea har många frågor, och mamma och hon pratar om hur det går till på begravningar. Under Leas och mammas samtal om mormors död, ringer Leas kompis Erik och frågar om Lea vill komma ut och spela fotboll. Först blir Lea arg på Erik för att han ens frågar. Hon kan väl inte spela fotboll och ha roligt, när mormor är död. Eller kan hon det? Lättläst.

Kärlekshistoria i andra världskrigets skugga. Elna är servitris i Stockholm. Hon blir förälskad i Freddi, flykting från Österrike. Polisen har ögonen på flyktingar och Freddi hamnar i interneringsläger.

"Trilogin kommer att bli en svensk klassiker, en djupgående skildring av samhälle och människor i beredskapstid, i ett land som flera gånger balanserade på randen mot katastrof under dessa år." Dala-Demokraten om den första delen av Landet utanför. I del ett av Landet utanför skildrades Sverige under det första dramatiska krigsåret. Nu kommer den efterlängtade fortsättningen på Henrik Berggrens trilogi. I denna andra del sträcker sig handlingen från den mörka hösten 1940 till slaget om Stalingrad hösten 1942. I centrum av berättelsen står striderna om eftergiftspolitiken mot Tyskland. Men runt de ledande politikerna, militärerna och diplomaterna vävs en fängslande skildring av livet i det neutrala Sverige. Vi möter en rad kända och mindre kända svenskars skiftande livsöden i krigets skugga. Husmödrarna klipper ransoneringskuponger, biografsalongerna är utkylda men fullsatta, antinazister planerar flykt och swing är tidens melodi till mångas irritation. I små tidningsnotiser rapporteras om allt hårdare ingrepp mot judar i de ockuperade länderna. Men först när ett fartyg med 532 norska judar avgår mot Polen från Oslo i november 1942 kommer en reaktion...

En grupp danska motståndsmän och svenska säkerhetspoliser riskerade livet för att rädda så många som möjligt över Öresund ur nazisternas klor. Danskarna gav sig själva täcknamnet Helsingörs syklubb, och med hjälp av poliserna i Helsingborg lyckades man fram till sommaren 1944 forsla över nästan 1 500 motståndsmän och flyktingar till Sverige. Syklubbens oförvägne skeppare Erling Kjaer, som på nätterna dödsföraktande kryssade över Öresund i liten motorbåt mellan minfält och tyska jagare, kallades den röda nejlikan. Det här är berättelsen om hur han och de andra nejlikorna ställde upp för sina medmänniskor när nöden så krävde, ofta med risk för sina egna liv. För att det var det enda rätta att göra. För anständighetens skull.