Genom en blandning av essä och bekännelse låter förintelseöverlevaren Jean Améry sina erfarenheter ligga till grund för en filosofisk diskussion om det moraliskt förkastliga i att försonas med det förflutna och vända blicken mot framtiden. Författaren gör istället tvärtom. Han vägrar kompromisslöst att gå vidare, att släppa taget om det förgångna, att acceptera det som hänt.

I Våra dagars ljus skildrar författaren Judy Batalion de judiska kvinnor i Polen som blev motståndskämpar under andra världskriget. Det är en levande och djupt gripande berättelse om mod, överlevnad och kvinnlig vänskap.

Vid 16 års ålder skickas Edith till Auschwitz tillsammans med sin familj. När koncentrationslägret befrias, hittas Edith – knappt levande – i en stor hög med döda kroppar. I Att välja varvar Edith sin egen starka historia med gripande berättelser om människor som hon har hjälpt genom åren.

Riszi och Leibi föds på samma gata i Sighet men i olika länder: Leibi Matyas 1912 då staden tillhör Österrike-Ungern; Riszi Fogel 1920 då staden tillhör Rumänien. Riszi och Leibi blir förälskade och drömmer om att bilda familj, men kriget kommer emellan.Från Sighet till Göteborg skildrar två sargade flyktingars strävan att börja ett nytt liv.Förord av Hédi Fried.[Bokinfo]

I november 1969 placerades tvåhundra polsk-judiska flyktingar på Marstrand, för att bo på ön under vinterhalvåret och lära sig svenska. De hade blivit fördrivna från sitt hemland, där de levt i generationer, och började sina nya liv på en kall och ödslig klippö.   Vissa hade överlevt Förintelsen, andra hade vuxit upp efter kriget utan att känna till sin judiska bakgrund.

Nina Grünfeld visste ingenting om sin farmor förrän hon började gräva i arkiven. Det hon fann var en gripande berättelse om tillhörighet, förlust och saknad. Frida föddes 1908 i Österrike-Ungern i en ortodox judisk familj. Hon levde som prostituerad, misstänktes för spioneri och fick lämna bort sin son. Grünfeld finner ledtrådar som för henne närmare lösningen på gåtan kring den försvunna Frida.

Varför gjorde judar inget motstånd under Förintelsen? Frågan var utgångspunkten för den här boken en utgångspunkt som visade sig fullständigt felaktig.I stället har Kenneth Hermele grävt fram en helt okänd historia som går tvärt emot myten om judars passivitet. Inte som lamm till slakt utmanar det vi trodde oss veta om Förintelsen.[Bokinfo]

I den lilla transsylvanska staden finns det två av allt. Två floder, två huvudgator, två begravningsplatser, och två vänner som springer fortare än alla andra. Eli springer för att kunna komma undan vampyrerna som hans bror berättat om, och Luli springer ikapp med Eli. Varje dag ger Eli hela sin matsäck till Luli, för hos henne är det fattigt och det finns ingen som gör smörgåsar åt henne.Eli och Luli är jämt tillsammans, ända till den dag när Luli och hennes syster måste resa till Amerika. Deras pappa är redan där för att söka efter ett bättre liv åt dem. Luli lovar att skriva men det kommer inget brev. Istället kommer kriget, andra världskriget. Och tiderna blir svårare och farligare, särskilt för alla som är judar. Och det är Eli och hans familj.En stark berättelse med mycket värme om två barns livsavgörande vänskap i en svår tid.

En sann historia som tar sin utgångspunkt i en resväska. Den tillhörde flickan Hana som bodde med sin familj i Tjeckoslovakien. När tyskarna ockuperade landet blev först föräldrarna arresterade och bortförda, sedan blev barnen beordrade att bege sig till Trebic för vidare transport. Hana packade sin väska.

Tänk om århundradets stöld ägde rum i ett nazistiskt koncentrationsläger? Francisco Boix, en spansk pressfotograf och kommunist, flyr till Frankrike efter det spanska inbördeskriget. När Hitlertyskland 1940 ockuperar Frankrike överlämnas han till de tyska nazisterna som skickar honom till Mauthausen. Där smider han en livsfarlig plan för att låta världen få veta sanningen.

En samlingsvolym, bestående av Tulpanpojken (2017) och Spionen i äppelträdet (2018). Christina Wahldén har skrivit om vår, och Europas historia. Förlagd till mitten av 1940-talet, men skrämmande aktuell i dag.

Den judiska flickan Hanna Mendel vet att hon i framtiden ska bli en berömd konsertpianist. Men hon har aldrig kunnat förbereda sig på det som faktiskt sedan sker. Hannas hemkvarter förvandlas till ett getto och familjen transporteras till Auschwitz-Birkenau. Här spelar hon piano för en publik som egentligen vill se henne död.